Här kommer en ny uppdatering.

Denna gång har jag gått bakåt från Johanna Maria Johansdotter (1828 – 1901) som var CG Sandins mor, dvs. min farmors farmor.

I bilden nedan kan ni se anorna och om ni går in i trädet och istället för ”släkttavla” väljer ”släkt” så ser ni en mängd flera personer (syskon/barn etc. sammanlagt hart det tillkommit ett 30-/40-tal nya ”släktingar”)

Johanna var gift med Anders Gustaf Sandin, det var han och hans släkt som jag redogjorde för senast.

Johannas far, Johannes Andersson (1802 – 1858) var torpare och gift med Maria Catharina Nyberg (1799-1846). Jag återkommer till hennes gren längre ner.

Johannes var torpare fram till dess Maria dog, därefter blev han dräng och jag känner att de inte hade det alltför bra. Båda dog ju också relativt unga, hon av ”Bröstsjukdom” och Johannes av smittkoppor.

De fick tillsammans minst 4 barn, två söner och två döttrar, det positiva är att alla dessa verkar ha levt till vuxen ålder.

Johannes föräldrar hetta Andreas Pettersson (1770 – 1814) och Maja Stina Carlsdotter (1775 - 1861). De verkar inte heller ha fått så många barn. De jag har hittat förutom Johannes var en äldre syster och en äldre bror.

I den här delen av Johannas släkt verkar alla komma från Habo trakten i Skaraborg. Problemet är att Habos kyrkoarkiv före 1800 till stora delar är förstörda så de är svårt att hitta längre tillbaka.

Andreas föräldrar har jag dock lyckats spåra tack vare Andreas dödsnotering. De bör ha varit födda någonstans kring 1740 och de hette Petter Andersson och Walborg Jonasdotter. Det nämns även att Petter var bonde.

Hela den här grenen är födda och/eller uppväxta i Bjelkebo i Habo och här kan ni se var det ligger http://habotorp.se/#t537.

Petter och Walborg är min farmors farmors farfars far resp. mor

Nu åter till Johanna Maria Johansdotters mammas gren. Dvs, Maria Catharina Nyberg som jag nämnde ovan.

Det intressanta med den här grenen är att alla får efternamnet Nyberg. Det är precis som i släkten Rosengren och det är ju lite ovanligt på den här tiden.

Jag har i och för sig läst att före 1901 års släknamnsförordning så kunde man lägga sig till med vilket efternamn som helst och tyckte man att det lät bra så började man kalla sig för det och såg till att det kom in i kyrkoböckerna.

Men det förklarar inte riktigt varför det är så få som gör på detta sätt, de flesta heter ju pappansnamn-son/doter.

De manliga medlemmarna i ”klanen” Nyberg är alla skogvaktare eller liknande och det var ju även Erik Rosengren (1744 – 1808) som är den äldsta Rosengrenaren jag hittat, än så länge. Undrar om det har något samband…….?

Nåväl, Maria Catharina Nyberg som jag nämnt ovan var äldsta barnet i en syskonskara på 8.

Pappa hette Lars-Erik Nyberg (1775 – 1836) och mamma hette Juliana Maria Jansdotter (1774-1865). Mamma Juliana verkar ha varit en riktig krutgumma för hon blev ju över 90 år!

Pappa Lars-Erik var först Skogvaktare, därefter Kronoskytt och slutligen vid 52 års ålder Kronoskogvaktare. De fick som sagt 8 barn. Först 5 döttrar och därefter ett tvillingpar grabbar och slutligen en tjej igen. En tvilling dog ganska omgående. Även här har man traditionen att döpa barnen till samma namn som ett syskon som redan har dött. Mertha Beata föddes 1803 och dog 1812 (av ”gäll och stygn”), året efter får de sin sista dotter och hon döps då naturligtvis till Märta Beata…

Lars-Eriks far hette Daniel Nyberg (1738 – 1810), han var gift med Catharina Andersdotter (1748 – 1819), tyvärr flyttade de till Habo (se tidigare not om förstörda arkiv) så där kan jag inte följa dem och i Fröjered där han är född  så saknas också en hel del husförhör bl.a. finns inte perioden 1748-1755 och inte heller 1760-1789 så det blir av naturliga skäl lite luckor här och där.  Jag har dock via dödsnoteringen hittat att de fick sammanlagt 6 barn och att Daniel var Skogvaktare i Vartofta härad.

Daniels far hette Lars Nyberg (född 1716) och hans mor Britta Svenberg (född c:a 1711), de fick minst 3 barn. Här är uppgifterna väldigt svårlästa men jag kanske kan tolka det som ”skytt” eller liknande avseende Lars. Jag har även funnit 3 barn men troligtvis hade de flera.

Lars Nybergs far hette Daniel Nyberg (1683 – 1743) och mamma hette Magretha Persdotter ( ca 1682 – 1743). De dog med bara 16 dagars mellanrum men tyvärr har jag inte kunnat hitta vad de tog av, om det var en olycka eller?

Lars och Margretha fick sammanlagt minst 5 barn.

Lars och Margretha Nyberg är  alltså min farmors farmors morfars farfars far resp. mor, dvs. 10 generationer med mig inräknad!

Det var nog allt för denna gång. Jag hoppas att jag har fått till det och inte missat något väsentligt men som vanligt  svarar jag gärna på frågor, om jag kan. Det finns även mängder med dokument etc. i trädet.

Jag har ännu inte letat efter bouppteckningar etc. så kanske tillkommer det saker framöver.

Som vanligt så går det bra att vidarebefordra till berörda, intresserade personer som inte finns med på denna sändlista.

Hej alla

Min kära farbror och faster har inte hört av mig på länge när det gäller släktforskningen.

Det beror dels på att det under golfsäsongen inte blir mycket av släktforskning och dels det faktum att jag har forskat en hel del i vår ”mystiske” Vinskänk på Rosengren-sidan av mitt träd.

Det innebär i och för sig att det finns en hel del kul material där för den intresserade. Gå gärna in i släktträdet och sök efter Johan Alexander Emanuel Rosengren.

Bl.a. har jag hittat ett intressant testamente, som mor och far har lagt ner väldigt mycket tid på att transkribera, finns i PDF-format i trädet. Vidare finns det en bouppteckning, donationer och minnesplaketter samt lite barnhemspapper (se sonen Erik Sigfrid).

Men nu har jag även börjat rota lite mer i Jonsson-grenen.

Just nu tänkte jag rapportera om  Anders Gustaf Sandin (1827 – 1910) som jag har forskat lite djupare om.

Anders Gustaf är alltså min farmors farfar.

Han föddes sålunda 1827 och var den äldste av tre söner till Johannes Blixt (soldat och bonde) och Brita Andersdotter.

Tyvärr så dör båda föräldrarna med två dagars mellanrum år 1834, dödsorsaken var kolera!

Detta innebär att barnen då bara är  7, 5 och 2 år gamla. De flyttas då från Skara landsförsamlingen till Norra Vånga (också i Skaraborg).

Till en början (1835) noteras de tillsammans i församlingsboken under rubriken ”Sockkens slut”, det brukar innebära att man inte hade någon fast adress. Man kan undra vem som tog hand om dem?

Från slutet av 1835 separeras syskonskaran och Anders Gustaf blir fattighjon i Lekeslätt som är en del av Norra Vånga. Han kanske ansågs tillräckligt gammal för att ta hand om sig själv!?

Jag har ännu inte följt de yngsta bröderna men de verkar bo kvar på olika håll i Norra Vånga (kanske återkommer jag om dem framöver…)

Livet som fattighjon för Anders Gustaf fortsätter i Lekeslätt fram till 1847 då han blir soldat på Laske kompani på Västgöta kavalleriregemente. Han skrivs in på Rote 47 samma Rote som hans far var inskriven på fram till sin död.

I samma veva flyttar han till Gammaltorp Sörgården som ligger i Norra Vånga, Skaraborg. Där lever han och frun tills de dör.
Han blir kvar som soldat ända till 1883, dvs. i 36 år! Det var nog lite annorlunda på den tiden för han avancerade till Korpral först 1870 och blev Distinktionskorpral 1876 (motsvarande Furir idag), http://sv.wikipedia.org/wiki/Distinktionskorpral. Själv blev jag furir på mindre än 10 månader J

Jag hittade även i Generalmösterrullorna att han erhöll Svärdsmedaljen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sv%C3%A4rdsmedaljen) 1881, se bild till höger.  

I Generalmösterrullorna http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Generalm%C3%B6nsterrulla kan man läsa en hel del bland annat så nämns att Anders Gustaf är omkring 1,73 lång (men givetvis i fot och tum, dvs. 5 fot 8,1 tum)

En annan intressant sak är att det står att hans födelsenamn är Johansson vilket stämmer med tanke på faderns namn men ingen annanstans står det så. I början heter han Blixt och i husförhören från 1847 står det att han byter namn till Sandin, dvs. hans soldatnamn.

1852 gifter han sig med Johanna Maria Johansdotter (f. 1828). Henne ska jag forska vidare om vid tillfälle men även hon kom förstås från Skaraborg och de träffades nog i Gammaltorp i Norra Våga, för där jobbade hon som piga.

Tillsammans får de 4 döttrar och 4 söner och bland dem återfinns alltså Carl Gustaf Sandin (sänggjutaren och min farmorsfar).

Tre av barnen dör innan vuxen ålder. En av dessa - Carl Alfred - dör vid 1 års ålder och man kan tolka dödboken som om det var smittkoppor. Avseende de andra barnen (Klas Albert och Ottilia Mathilda) som dör vid 1 resp. 15 års ålder så anges ingen dödsorsak alls.

1886 flyttar sista barnet hemifrån och det är för övrigt samma år som Ottilia Mathilda dör.

1901 dör hustru Johanna Maria i ”slag” och 1910 dör Anders Gustaf i ”bröstsjukdom”.

En sista reflektion är att han benämns som Gratialist under sina sista år och även i dödsboken. Det var en titel/ett ord jag aldrig hade hört, men här kan man läsa mer, http://sv.wikipedia.org/wiki/Gratial

För den som är intresserad så finns det ett 30-tal bilder och dokument i släktträdet på www.ancestry.se som källor till alla personer osv.

Bl.a. finns en mängd husförhör, dödsattester, vigselattest och ett antal utdrag ur generalmönsterrullorna.

Om ni har några frågor eller synpunkter så svarar jag efter bästa förmåga.

Hejsan

Nu har jag fortsatt i min mormors gren.

Senast jag skrev om denna gren tror jag var när jag skrev om Otto Månsson (se inlägg från den 13/12).

Den här gången gäller det Maja Lisa Johansdotter. Min mormors mormor, hon var alltså gift med Otto. Hon är markerad i gult i nedanstående klipp från trädet (”Bild 1”).

Hela den här grenen av släkten kommer från områden kring Kalmar, bl.a. Årtebäck, Förlösa men framförallt från Stödstorp i Bäckebo, se GoogleMaps eller WikiPedia

Jag börjar uppifrån i trädet.

Lars Johansson (1730-1796) är alltså min mormors mormors  farmors morfar, han föddes  i Stödstorp i Bäckebo och på den platsen blir släkten kvar en lång tid.

Eventuellt har jag även koll på hans föräldrar. Troligtvis heter de Johan Hansson (1699-1773) och Maria Persdotter (1708-1761). Denna uppgift har jag fått från ett annat Ancestry-träd men jag vill ju alltid ha bilder som styrker mina uppgifter och problemet är att den bild som gäller i så fall är den som jag bifogar som ”bild 2” (nedan). Som ni ser är det inte helt lätt att tyda tecknen när man kommer tillbaka till tidigt 1700-tal!! (jag har ju gjort vissa tolkningar men glad idéer mottages gärna).

Nåväl, Lars var bonde och nämndeman. Fint som snus alltså, ingen torpare här inte J och nämndemän under 1700-talet kan ni läsa mer om här om ni vill. Ganska intressant och jag litar ganska så mycket på den sajten (genealogi.se).

Lars var gift med Anna Stina Adamsdotter (1735-1808). Tillsammans fick de 10 barn men 3 (högst) nådde vuxen ålder.

Det förstfödda barnet Ingeborg Larsdotter (1755-1787) är alltså min anmoder.

Hon gifter sig med Nils Pettersson (1747-1787). De får tillsammans inte så många barn (4) som ni kan se i trädet men det beror ju på att de dör unga båda två.

På ”bild 3”, nedan, ser man klart att Ingeborg dog av Rötfeber (Rötfeber eller elakartad feber betecknade febersjukdomar i samband med blodförgiftning eller varbildning och förruttnelse,"röta" i kroppen, men användes också för tyfus och sannolikt för andra febersjukdomar.)

Tyvärr ser man inte vad Nils dog av (om inte ni kan tyda det?) men först trodde jag att det var någon form av olycka men med tanke på att väldigt många på samma sida i dödsboken dog av just Rötfeber så misstänker jag att det snarare var tyfus.

I släktträdet på Ancestry kan ni hitta bouppteckning efter Ingeborgs död (se hennes tidslinje). Tyvärr har jag inte hittat Nils bouppteckning och det får mig att tro att det inte gjordes någon eftersom gården egentligen kom från henne.

Jag undrade också vad som hände med Ingeborg och Nils barn för de var ju alla små när föräldrarna dör men där kan man trösta sig med att de fick bo med morfar (så länge han levde) och mormor – dvs. Lars och Anna Stina - tills det var dags att flytta hemifrån.

Ingeborgs och Nils dotter – Maria Nilsdotter (1778-1856) är min anmoder (mormor mormors farmor). Hon var alltså bara 9 år när föräldrarna dog, jag har ännu inte hittat något vigselbevis men jag tolkar husförhören som att hon gifter sig vid 15-16 års åldern med Pehr Jaensson (1770-1834).

Hans efternamn stavas på väldigt många olika sätt (Jeansson, Jaensson, Jansson, Jaënsson). Han är förvisso också född i Kalmar (Långemåla) men hans namn får mig att tro att hans anfäder kanske inte kommer från Sverige, kanske Danmark? En Danmarksteori styrks av att ett av hans barnbarn flyttar till just Danmark, men det kanske inte finns något samband. Har inte hunnit kika på det i alla fall.

Hur som helst Pehr står som Ålderman och bonde. Exakt vad en Ålderman hade för uppgift i början på 1800-talet har jag inte riktigt kommit fram till men på WikiPedia står det ju några korta rader och även detta låter ju fint.

Pehrs död verkar dock ha varit någon form av olycka för som dödsorsak står ”Förbränd” vilket inte låter så trevligt.

Maria och Pehr fick 8 barn och ”endast” 2 av dessa verkar ha dött i ungar år.

Men nu börjar förfallet…. J

Johannes Persson (1803-1857) är Maria och Pehrs 4:e barn och min mormor mormor far. Han gifter sig med Eva Kajsa Persdotter (1804-1888). Den här familjen blir den första att lämna Stödstorp och de flyttar bl.a. till Ryssby och senare till Årtebäck i Förlösa. Fortfarande naturligtvis i Kalmar län, man kom ju inte så långt på den här tiden. Johannes och Eva Kajsa får tillsammans 8 barn och nästan alla verkar ha överlevt åtminstone barnåren.

Ett av barnen är alltså Otto Månssons fru Maja Lisa Johansdotter (f 1835 – död har jag inte kommit till ännu), dvs. den person jag inledde med högst upp i mailet.

Nu till förfallet: ”Bild 4” och ”Bild 5 ” visar två husförhör hos Johannes och Eva Kajsa. Om ni kikar enligt beskrivningen nedan så ser ni att man skrivit in om brottslig verksamhet!

Jag tycker bild 5 är lite tydligare och jag tolkar texten så här:

”Johannes Persson dömd av Norra Möre Häradsrätt 1836 för försåtligt överfallande till böter och 1 år fästning. Eva Kajsa Persdotter vid Nora Möre Häradsrätt 1860 dömd för 1sta resan snatteri. Åter ??.”  - hjälp gärna till att tolka!

På ”Bild 4” ser det ut som det står ett nummer, troligtvis ett målnummer, en 7:a?. Här står det dock ett annat årtal om jag tolkar det rätt, nämligen 1839?  Jag har som hastigast ögnat igenom domboken från Norra Möre häradsrätt men inte funnit något ännu. Men det skall helt klart göras nya försök J

------

Om ni kikar lite mer i släktträdet så finner ni fler dokument, vigselbevis, osv. Ni ser också att hela Maja Lisas gren naturligtvis inte är ”komplett”. Det saknas en hel del ”anor” men mer kommer så småningom.

Har ni några funderingar får ni gärna höra av er.

Hur som helst så var den här grenen riktigt kul, det verkar ju ha hänt en del och jag kommer nog försöka finna fler svar framöver, t.ex.:

• Dog Nils och Ingeborg verkligen av naturliga orsaker eller kan det ha varit något hemskt som hände i byn eftersom så många dog av Rötfeber just detta år, det skulle ju kunna vara kallbrand och kyrkan kan ju ha brunnit ner över församlingen eller något…… ?
• Pehr som dog ”förbränd”, kan man hitta något i domboken om varför eller var det bara en olycka?
• Vadan den konstiga stavningen på Pehrs efternamn?
• Men framförallt, mina kriminella anor måste ju definitivt följas upp…. J

Ha d

/P

PS. Har inte orkat läsa igenom min egen text här ovan så det kan säkert vara något som verkar osammanhängande eller liknande, i så fall är det bara att hojta till.

Bild 1 - Släktträd