I veckan fick jag brev från morsans syssling, Marie Louise Johansson Froyd (California USA).
Hon skickade över både det ena och andra. Främst handlar det om hennes morfar Gustaf E Andersson som alltså var bror till mammas farmor.
Grundläggare Adolph Andersson (1841-1906) var deras far och Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) deras mor.

Bland det jag fick betyg, brev, konfirmationsintyg m.m. så var även några roliga bilder och bl.a. ett stort släktfoto som jag tänkte att du mor ska få ta del av och se om du känner igen några.
Tyvärr är materialet pappersutskrifter så jag kan inte bifoga något just nu.

Mot bakgrund av detta och min något misslyckade utflykt till Norrsunda förra helgen beslöt jag mig för att göra ett nytt försök idag.
Denna gång gick färden ut mot Lidingö för det är där som grundläggaren slutar sina dagar.
Han och familjen flyttar från Adolf Fredrik till något som heter Katrinelund år 1901. Jag har tidigare försökt hitta den platsen och trott att det var en gård som fanns på Lidingö i det område som idag heter Killinge på södra Lidingö.
Men igår kikade jag lite mer och såg att det även stod Bosön i svag stil på husförhören.

Jag började min resa på Lidingö Museum och Hembygdsförening. Där stötte jag på en herre som heter Carl-Henrik Ankarberg och han blev eld och lågor när jag ställde mina frågor.
Han trodde först att jag menade gården vid Killinge men när jag nämnde Bosön så sa han direkt: ”Katrinelund på Bosön, ja det är ju där byggherrarna från Stockholm höll till vid förra sekelskiftet.”
Jag sa då att min morfars morfar står som Grundläggare och då sa han: ”Jaha är det möjligen grundläggare A Andersson vi pratar om?”
Han berättade vidare att dessa byggherrar var riktigt välkända i hela Stockholm på den här tiden och att de hade byggt stora villor uppe vid Bosön. Han trodde att de hade haft de ”jäkligt kul på den tiden” :-) för det var ju ”sådana tider” och dessa herrar var mer än välbemedlade enligt honom. Han berättade att de flesta byggde villorna som sommarnöjen men en del hyrde ut dem som flerbostadshus. Anledningen till att vissa ville flytta ut så långt på den här tiden är ju att ångbåten gick ända ut till detta område.

Eventuellt hade Carl-Henrik ännu mer information om grundläggaren och i så fall kommer han skicka det framöver. När jag kom hem så hade han redan hunnit skicka en karta från 1891 över egendomarna vid Bosön (se bifogad fil). På kartan finner ni Katrinelund. Vi får se om det kommer mer...
Innan vi skiljdes åt föreslog han att jag skulle åka upp och kolla, för några villor står ju kvar än idag.
På denna karta/satelitbild ser ni Bosövägen och det är där egendomarna ligger ner mot vattnet och ni kan ju jämföra med kartan från 1891.

Jag åkte alltså vidare mot Bosövägen och kom fram till ett fantastiskt område med riktigt tjusiga kåkar och vilken utsikt!
Vid ett av ställena som idag kallas för ”Västra Bosögården” stod en kille så jag stannade bilen och började prata med honom.
Han (Rickard) var otroligt tillmötesgående och trevlig samt intresserad. Det visade sig att jag hamnat mitt i prick för enligt Rickard så hette Västra Bosögården tidigare Katrinelund !!
Rikard hade köpt stället 2004 men tyvärr brann det stora originalhuset ner 2009. På de bifogade bilderna ser ni hur allt ser ut idag. Där det gula huset står idag stod tidigare en sidobyggnad till det stora huset.
Som ni ser så håller de på att bygga upp det stora huset igen men tydligen hade de fått lite problem med bygglov och grannar och det kan man kanske tänka sig i alla fall om ni kikar på hur stort huset är !! :-)
Enligt Rikard så påminner det nya huset en hel del om hur det gamla huset såg ut, men det enda som faktiskt verkar återstå från grundläggarens tid är lusthuset som ni ser på några av bilderna. En del grannhus är dock från tiden då det begav sig.

Rikard och jag pratade säkert nästan en timme och han tyckte att jag skulle gå syn så jag gick ner till vattnet och kikade och fotade lite. Rätt coolt att stå och kika ut över vattnet på troligtvis exakt samma ställe som morfars morfar en gång stod och troligtvis njöt av sin framgång! :-)

Jag fick höra väldigt många historier från Rikard bl.a. om Possner, Procordia, Björn Rosengren m.fl. som alla har kopplingar till det här området. Jag orkar inte skriva mer nu så jag får väl försöka komma ihåg lite och delge er någon av dessa historier framöver. Tyvärr visste dock inte Rickard så mycket mer om historiken kring tomten etc. i alla fall inte så långt tillbaka i tiden.

Senare fick jag även mail igen från Carl-Henrik Ankarberg och då hade han följande tillägg:

När jag kom hem tittade jag lite i mina gamla Lidingöpapper och fann första uppgiften om grundläggaren Adolph Andersson i 1885 års taxeringslängd för fast egendom (original i Stockholms stadsarkiv). Där står för Bosön följande: (Det var då han flyttade till Bosön som sommargäst sedan han byggt villan. Kunde månne hustrun ha hetat Katarina eller liknande?

Byggmästare A.J. Englund, Boo fastigheten Björkudden och Ängslund.
          “          S. Nilsson, Boo          “            Marielund
Grundläggaren A. Andersson, Boo  “            Cathrinalund
Byggmästaren Andersson, Boo       “           Tureberg
         “              J.P. Edlund, Boo      “            Annedal

Cathrinalunds (Katrinelunds) värde uppskattades av taxeringsnämnden till 8.000 kr. (Generellt varierar husens värde mellan 10.000 och 5.000, så Katrinelund ligger ungefär i mitten av skalan.)

I boken Sommaröarna av författaren Per Wästberg (1973) står följande lite humoristiska skildring om Adolf Andersson (som nog tillhörde det kroppsligt lite mer “bastanta” herrarna ombord på ångfartyget
Aegir (Ägir) som på sommaren trafikerade traden Skeppsbron – Bosön- Rydboholm:

“Ägir utgick från Rydboholm och var rätt väl besatt då den kom till vår brygga. Från Rydboholm igenkände man grefve Brahe, från Frösvik amiral Christersen i hvit väst och handskar. På Bosön tycks bagare och grundläggare ha haft sitt hemvist. På tvenne fällstolar, en på hvar sida om kaptenens styrhytt, tronade hvarje morgon, år efter år, Stockholms första grundläggare Andersson, äfven Birger Jarl kallad, och fabrikör P. Naumburg. Folk påstod att de fingo lof att sitta på detta sätt för att båten skulle behålla jämvikten, men verkliga skälet var att de drucko sina morgonpilsner tillsammans med kapten Forsberg. Denne blef mer och mer försupen och måste sluta.” (Läderhandlaren Carl Laurells minnen från Lidingö. Jag har den också i ceroxkopia.)

I en tryckt förteckning från 1888 över villor och sommarnöjen i Stockholms omgivningar (som jag också har i mitt bibliotek hemma) står för bryggan (Landningsplatsen Katrinelund på Bosön): “Villan Katrinelund bebos af eg. A. Andersson, grundläggare och Lagerstedt, W. byggmästare”.

Det var alltför denna lilla rapport men jag hör naturligtvis av mig om jag hör något mer angående detta. Jag tar även med mig pappren från USA nästa gång jag kommer på besök till Tunnländarna.

Klicka på en av bilderna nedan för större format. 

Nu har jag gått vidare med Grundläggaren Adolph Andersson och framförallt hans fru Anna Cajsa Andersdotter.

I samband med detta så har jag även prövat lite rapporter i mitt släktträdsprogram. Jag vet inte om det blev så bra men de bifogas i PDF-format.

Grundläggare Andersson har vi ju kikat på tidigare men nu har jag kompletterat med massa dokument som har lett till en nästan komplett tidslinje.

För den oinvigde: Adolfph Andersson (1841-1906) är alltså min morfars morfar.

Han och frugan flyttade till Stockholm från Berg i Skaraborg  någon månad efter att de hade gift sig (1866).

Det som är nytt är att jag nu vet vilka gator familjen bodde på i Stockholm. Bland annat bodde de på Tre Backar Långgata, denna gata döptes om vid den stora namnrevisionen 1885 till Tegnérgatan.

En annan detalj var att i slutet av hans liv  så flyttade de ut till Katrinelund på Lidingö (1901) där han också dog 1906.

För den som vill veta mer om vilka adresser familjen bodde på i stan så är det bara att kika in i trädet.

Därefter har jag alltså fokuserat på grundläggarens fru Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) eller framförallt på hennes släkt.

Efter grundläggarens död bodde hon kvar på Lidingö i nästan 10 år och därefter (1915) så flyttar hon till Maria församling, men jag kan inte hitta henne därefter.

Anledningen är att man under den här perioden inte hade församlingsböcker i Stockholm på samma sätt som tidigare utan det var Rotemansarkivet (1878-1926) som gällde.

Stockholms Stadsarkiv som håller på att indexera dessa böcker har inte hunnit klart med alla rotlar ännu så det går inte att söka i det på nätet avseende vissa församlingar/rotlar.

En intressant detalj är att på födelsenoteringen så står det Anna Cajsa och så heter hon ganska länge i husförhören men sen står det Katarina vilket det också gör på gravstenen.

Morsan, du hade skrivit även Karin på henne är det för att du vet att hon kallades för det eller finns det någon annan källa? Jag har nu i alla fall ”officiellt” benämnt henne som Anna Cajsa (Katarina/Karin) Andersdotter. Karin kan vi ju ta bort i fall jag missuppfattat något.

Längst ner ser ni en del-bild av släktträdet och allt ovanför den gula linjen är alltså nya personer i trädet från Anna-Cajsas släkt. Som ni ser på bilden så får inte alla plats. Ovanför Jonas Gunnarsson finns ett släktled till men det ser ni ju om ni går in i trädet på Ancestry.

Hela den här grenen kommer från Lerdala, Bergs och Götene socken i Skaraborg. På kartan längre nedan är Lerdala kyrka markerat och det är alltså Vänern man ser uppe i högra hörnet. Alla i den här släkten verkar ha fötts och bott kvar i generationer inom triangeln som bildas av Mariestad, Skara och Skövde.

Framförallt är det vid Skräddareslätten, Karstorp i Lerdala som de flesta i grenen har sina rötter.

Anna Cajsa (morfars mormor) hade bara ett syskon (Maja Lisa) och det berodde på att mamman dog i samband med Anna Cajsas födelse.

Pappan till Anna Cajsa hette Anders Gustafsson och han gifte om sig med en annan kvinna (finns i trädet) men hon hade inga barn som jag kan se och de fick heller inga gemensamma barn.

Anders Gustafsson (1816 – 1881) var bonde liksom alla i den här grenen verkar ha varit. Han dog av förkylning! Det var andra tider då!

Anders far Gustaf Jonsson (1786-1857) och hans fru Maja Andersdotter (1787-1878, obs! +90 år) fick lite fler barn, 6 stycken, 4 söner och 2 döttrar. Tyvärr dog 2 av dessa redan innan ettårsdagen.
Anders och Maja verkar inte haft så stor fantasi när det gäller sönernas namn för 2 av dem döptes till Johannes och en till Jonas! Märklig tradition detta att man ofta döpte det senaste barnet till samma sak som ett dött syskon.

Det känns som sagt lite så som vi gjorde med katterna…. J

Mamma Majas släkt blir svår att  följa bakåt i tiden för hon är född i Götene och stora delar av deras kyrkoarkiv förstördes vid en brand 1807 i komministerbostaden i Götene.

Pappa Gustaf skulle jag nog kunna tänka mig att forska lite mer i för 1838 dömdes han enligt husförhörslängderna till ”Obehörigt tal inför rätta” (se bifogad bild). Jag har ännu inte hunnit söka efter rättegångsprotokoll eller liknande. Dock har jag försökt ta reda på vad brottet innebär men jag har ännu inte hittat någon exakt förklaring. Kan det vara motsvarande ”falsk utsago” eller ”mened” eller liknande? Eller var det så att han helt enkelt öppnade käften vid fel tillfälle, han var ju trots allt bara  bonde! Ni kanske har några roliga eller mer underbyggda förslag?

Gustaf Jonssons far hette Jonas Gunnarsson (1738 – 1802) och han var gift med Lisbedda Andersdotter (1750 - ?). Här har jag ännu inte djupdykt i denna familj men även Jonas var bonde och de fick minst 5 barn (3 döttrar och 2 söner).

Gustafs bror hette Anders Jonsson, så där har vi en namne till dig, Anders J

För den som vill ge sig på att tolka riktigt gammal skrift så kan ni titta  in i trädet och kika på Gustafs födelsenotering från den 16 dec 1738, inte helt lättläst !!

Från ovan nämnda födelsedokumentet och även från Jonas dödsnotering så har jag fått fram att Gustafs föräldrar hette Gunnar Jonsson och Annika Olofsdotter.

Gunnar och Annika bör vara födda på riktigt tidigt 1700-tal och de är alltså min morfars-mormors-farfars-farfars-far/resp. mor om jag har fått till det rätt.

Spontant känns det som den här grenen inte var så jättespännande förutom Gustafs dom J.

Men det känns däremot som denna gren hade det förhållandevis bra förutom några tragiska dödsfall. Det faktum att  de står som bönder och hemmansägare och i princip bor på samma ställe  hela tiden styrker tron i att de hade det ganska ok. Dessutom tycker jag att de vekar ha blivit ganska gamla.

Som vanligt finns det massor med dokument osv. i trädet så det är bara att kika in för den mer intresserade.

Nu följer karta och släkträdsklipp….