Här kommer en liten uppdatering med ”nya” släktingar i Jonssonträdet.
Tidigare startade denna gren med Jonas Månsson Ransfält.
Som ni kanske kommer ihåg så dog han i Finland (1790) under Gustav III:s ryska krig (1788-1790).
Sedan tidigare finns det lite information från Generalmösterrullarna etc. i trädet men jag hittade också en liten notering om Jonas Månssons familj på Stora Kils hembygdsförenings hemsida.

Jonas Månsson Ranslätt är alltså min farfars farfars farfars far.
Jonas barnbarn Jonas Magnusson (1810-1888) och hans fru Anna Elofsdotter (1811-1861) är alltså anfäder till både oss och den amerikanska grenen som jag har berättat om tidigare och därmed även Rick Johnson som jag håller lite kontakt med.

Hur som helst, i trädet ser ni de nya släktingar som tillkommit.
Jag har alltså följt både Jonas Månsson Ranslätt och hans hustru Kjerstin Nilsdotter (1757-1843) bakåt i tiden.
Detta har lett till att jag kommit ytterligare ett par generationer tillbaka och då är vi alltså tillbaka till personer födda på 1600-talet.
Den gren jag kommit längst på är Kjerstins där jag funnit Olof Jonsson som bör vara född c:a 1675. Han är således min farfars farfars farfars mormors morfar.
Problemet när man kommer så här långt bak i tiden är att det bl.a. saknas husförhörslängder och i födelseböcker skrivs oftast bara faderns förnamn ut etc.

Jag har inte hittat så där jättemycket kringinformation men man kan säga att hela den här delen av släkten bor i Stora Kil i Värmland (karta) och nästan ingen verkar flytta därifrån förrän Fritiof Jonsson flyttar till Stockholm på 1880-talet och emigranterna sticker iväg till Amerika på 1890-talet.

Generellt så tror jag den här delen av släkten har haft det ganska knapert. Jag har hittat anteckningar om att flera av dessa anfäder står som ”utfattiga” och liknande. Magnus Jonsson (1782-1858) omnämns t.ex. under de sista c:a 15-20 åren av sitt liv som utfattig och på slutet till och med som rotehjon:
Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden. [Källa Wikipedia]

Här är en notering avseende Magnus Jonsson från 1840-1845 års husförhörslängd. Ni kanske kan hjälpa till att tolka? Jag utläser ungefär ”Utfattig varför till arbete sjuklig” . Magnus blev trots detta 76 år och han dog i lungsot (TBC) 1858.

Ytterligare en orsak till att jag tolkar att denna gren har haft det lite tufft är att jag i princip inte har hittat en enda bouppteckning.

Bland allt jag läser i dokumenten så fångade en tragisk episod mig lite extra:
Nils Eriksson (1722-1791) som alltså är Magnus Jonssons morfar fick först ett barn med 1:a hustrun Karin Nilsdotter (1694-1748), notera åldersskillnaden!
När Karin (som alltså inte är vår släkt) dog så gifte han 1749 om sig med Elin Elofsdotter (1727-1809). De fick tillsammans 8 barn till, 5 killar och 3 tjejer.
Först dog sonen Olof 1752 (1 månad gammal) sedan dröjde det till augusti 1773 då olyckan slog till på allvar!
Inom loppet av åtta dagar dog alla de tre yngsta barnen av rödsot. Ingeborg skulle fylla 10 år, Nils var 7 år och Olof (d.y.) hade precis fyllt 5 år!
En trist historia tycker jag men tyvärr var det ju en vanlig händelse detta år i Sverige. Rödsot eller dysenteri som vi kallar det drabbade mer än 5% av hela svenska befolkningen det här året, enligt Wikipedia:
Mer än 5 % av Sveriges befolkning dog under 1773. Av dödsfallen kan 25 % kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772-1773.

---

Det var nog allt för denna gång och berättelsen ovan var kanske lite tunn och spretig men det blir lite så att jag glömmer bort det jag vill förmedla mellan varven i synnerhet som denna del av trädet har gjorts under en ganska lång tid.
Men kanske blir det lite bättring nu när höstrusket har kommit… :-)

Som vanligt får ni mer än gärna besöka släktträdet och där botanisera bland alla de historiska dokument som finns kopplade till personerna i form av bilder.
Vill ni dela med er till någon annan så är det bara att vidarebefordra och jag svarar gärna på frågor i den mån jag kan.

Hejsan

Nu har jag fortsatt i min mormors gren.

Senast jag skrev om denna gren tror jag var när jag skrev om Otto Månsson (se inlägg från den 13/12).

Den här gången gäller det Maja Lisa Johansdotter. Min mormors mormor, hon var alltså gift med Otto. Hon är markerad i gult i nedanstående klipp från trädet (”Bild 1”).

Hela den här grenen av släkten kommer från områden kring Kalmar, bl.a. Årtebäck, Förlösa men framförallt från Stödstorp i Bäckebo, se GoogleMaps eller WikiPedia

Jag börjar uppifrån i trädet.

Lars Johansson (1730-1796) är alltså min mormors mormors  farmors morfar, han föddes  i Stödstorp i Bäckebo och på den platsen blir släkten kvar en lång tid.

Eventuellt har jag även koll på hans föräldrar. Troligtvis heter de Johan Hansson (1699-1773) och Maria Persdotter (1708-1761). Denna uppgift har jag fått från ett annat Ancestry-träd men jag vill ju alltid ha bilder som styrker mina uppgifter och problemet är att den bild som gäller i så fall är den som jag bifogar som ”bild 2” (nedan). Som ni ser är det inte helt lätt att tyda tecknen när man kommer tillbaka till tidigt 1700-tal!! (jag har ju gjort vissa tolkningar men glad idéer mottages gärna).

Nåväl, Lars var bonde och nämndeman. Fint som snus alltså, ingen torpare här inte J och nämndemän under 1700-talet kan ni läsa mer om här om ni vill. Ganska intressant och jag litar ganska så mycket på den sajten (genealogi.se).

Lars var gift med Anna Stina Adamsdotter (1735-1808). Tillsammans fick de 10 barn men 3 (högst) nådde vuxen ålder.

Det förstfödda barnet Ingeborg Larsdotter (1755-1787) är alltså min anmoder.

Hon gifter sig med Nils Pettersson (1747-1787). De får tillsammans inte så många barn (4) som ni kan se i trädet men det beror ju på att de dör unga båda två.

På ”bild 3”, nedan, ser man klart att Ingeborg dog av Rötfeber (Rötfeber eller elakartad feber betecknade febersjukdomar i samband med blodförgiftning eller varbildning och förruttnelse,"röta" i kroppen, men användes också för tyfus och sannolikt för andra febersjukdomar.)

Tyvärr ser man inte vad Nils dog av (om inte ni kan tyda det?) men först trodde jag att det var någon form av olycka men med tanke på att väldigt många på samma sida i dödsboken dog av just Rötfeber så misstänker jag att det snarare var tyfus.

I släktträdet på Ancestry kan ni hitta bouppteckning efter Ingeborgs död (se hennes tidslinje). Tyvärr har jag inte hittat Nils bouppteckning och det får mig att tro att det inte gjordes någon eftersom gården egentligen kom från henne.

Jag undrade också vad som hände med Ingeborg och Nils barn för de var ju alla små när föräldrarna dör men där kan man trösta sig med att de fick bo med morfar (så länge han levde) och mormor – dvs. Lars och Anna Stina - tills det var dags att flytta hemifrån.

Ingeborgs och Nils dotter – Maria Nilsdotter (1778-1856) är min anmoder (mormor mormors farmor). Hon var alltså bara 9 år när föräldrarna dog, jag har ännu inte hittat något vigselbevis men jag tolkar husförhören som att hon gifter sig vid 15-16 års åldern med Pehr Jaensson (1770-1834).

Hans efternamn stavas på väldigt många olika sätt (Jeansson, Jaensson, Jansson, Jaënsson). Han är förvisso också född i Kalmar (Långemåla) men hans namn får mig att tro att hans anfäder kanske inte kommer från Sverige, kanske Danmark? En Danmarksteori styrks av att ett av hans barnbarn flyttar till just Danmark, men det kanske inte finns något samband. Har inte hunnit kika på det i alla fall.

Hur som helst Pehr står som Ålderman och bonde. Exakt vad en Ålderman hade för uppgift i början på 1800-talet har jag inte riktigt kommit fram till men på WikiPedia står det ju några korta rader och även detta låter ju fint.

Pehrs död verkar dock ha varit någon form av olycka för som dödsorsak står ”Förbränd” vilket inte låter så trevligt.

Maria och Pehr fick 8 barn och ”endast” 2 av dessa verkar ha dött i ungar år.

Men nu börjar förfallet…. J

Johannes Persson (1803-1857) är Maria och Pehrs 4:e barn och min mormor mormor far. Han gifter sig med Eva Kajsa Persdotter (1804-1888). Den här familjen blir den första att lämna Stödstorp och de flyttar bl.a. till Ryssby och senare till Årtebäck i Förlösa. Fortfarande naturligtvis i Kalmar län, man kom ju inte så långt på den här tiden. Johannes och Eva Kajsa får tillsammans 8 barn och nästan alla verkar ha överlevt åtminstone barnåren.

Ett av barnen är alltså Otto Månssons fru Maja Lisa Johansdotter (f 1835 – död har jag inte kommit till ännu), dvs. den person jag inledde med högst upp i mailet.

Nu till förfallet: ”Bild 4” och ”Bild 5 ” visar två husförhör hos Johannes och Eva Kajsa. Om ni kikar enligt beskrivningen nedan så ser ni att man skrivit in om brottslig verksamhet!

Jag tycker bild 5 är lite tydligare och jag tolkar texten så här:

”Johannes Persson dömd av Norra Möre Häradsrätt 1836 för försåtligt överfallande till böter och 1 år fästning. Eva Kajsa Persdotter vid Nora Möre Häradsrätt 1860 dömd för 1sta resan snatteri. Åter ??.”  - hjälp gärna till att tolka!

På ”Bild 4” ser det ut som det står ett nummer, troligtvis ett målnummer, en 7:a?. Här står det dock ett annat årtal om jag tolkar det rätt, nämligen 1839?  Jag har som hastigast ögnat igenom domboken från Norra Möre häradsrätt men inte funnit något ännu. Men det skall helt klart göras nya försök J

------

Om ni kikar lite mer i släktträdet så finner ni fler dokument, vigselbevis, osv. Ni ser också att hela Maja Lisas gren naturligtvis inte är ”komplett”. Det saknas en hel del ”anor” men mer kommer så småningom.

Har ni några funderingar får ni gärna höra av er.

Hur som helst så var den här grenen riktigt kul, det verkar ju ha hänt en del och jag kommer nog försöka finna fler svar framöver, t.ex.:

• Dog Nils och Ingeborg verkligen av naturliga orsaker eller kan det ha varit något hemskt som hände i byn eftersom så många dog av Rötfeber just detta år, det skulle ju kunna vara kallbrand och kyrkan kan ju ha brunnit ner över församlingen eller något…… ?
• Pehr som dog ”förbränd”, kan man hitta något i domboken om varför eller var det bara en olycka?
• Vadan den konstiga stavningen på Pehrs efternamn?
• Men framförallt, mina kriminella anor måste ju definitivt följas upp…. J

Ha d

/P

PS. Har inte orkat läsa igenom min egen text här ovan så det kan säkert vara något som verkar osammanhängande eller liknande, i så fall är det bara att hojta till.

Bild 1 - Släktträd