Hejsan

Nu har jag återigen gått tillbaka till Rosengrens-grenen.

Denna gång har jag kollat lite mer på Margareta Carola Ekengren (1801-1881).

Hon var alltså gift med skomakaren Johan Rosengren i Sala och mor till Vinskänken och därmed min morfars farfars mor. Mer än så kände vi inte till sedan tidigare.

I bilden nedan ser ni de nya personer som är inlagda i träden och det är alltså om dessa det nu skall handla. Så håll i er nu för nu kommer sålunda den – i mina ögon – spännande (ruskiga) historien om hennes släkt J

Hela släkten både på Greta Carolas mors sida och fars sida verkar ha varit borgare. Dessutom får jag en känsla av att de var lite ”fint” folk. Det grundar jag på att de mestadels inte använder son-/dotternamn utan rena släktnamn. Detta kan ju i och för sig ha varit en lokal sed att göra så för många i Sala stad verkar namnges med släktnamn men man kan ju även utläsa vilka personer som var vittnen vid giftermål och framförallt dop. Jag har inte skrivit ner allt sådant men det har varit många ”fina” människor som har passerat förbi: rådmän, borgmästare, präster etc. som vittnen.

Greta Carola var yngsta barnet i en syskonskara på 6, tre bröder och tre systrar. Den äldsta sonen dog tidigt men i övrigt så har jag inte stött på några tidiga dödsfall i syskonskaran

Gretas pappa, Jacob Ekegren (1757-1805) var dock en lurk. I husförhören benämns han som ”Elaq” och ”Supig”, han har dessutom tidvis försvunnit från familjen så jag har mer att forska kring honom MEN det värsta var att han 1803 hade ihjäl sin egen svärfar!

I husförhöret står det ”Fått 40 par spö för våldsvärkan på sin Svärfader och sen afskickad till Warbergs fästning för lifstid" (se bifogad fil). Jag har dock inte riktigt kunnat utläsa hur han hade ihjäl sin svärfar (kniv, slag, etc.?). Svärfadern hette i alla fall Olof Fredric Zamelius och dödsnoteringen bifogas ifall ni kan utläsa något mer. Jacob dör själv 2 år efter detta ruggiga brott på Varbergs fästning som ”arrestant”, knappt 48 år gammal. Jag har inte heller där lyckats tyda dödsorsaken men man kan ju tänka sig att det inte var någon lek att sitta på livstid på den tiden. Om man läser i dödboken i Varbets slottsförsamling dit fästningen hörde så kryllar det av dödsnoteringar avseende ”arrestanter”.

 Nåväl, det var det hemska om man ser det på det viset. Personligen har jag ju hela tiden velat hitta en mördare eller något annat extraordinärt och nu har jag ju äntligen ”lyckats” J

 Vi fortsätter på Greta Carolas mammas sida. Hon hette Anna Elisabet Zamelius (1762 – 1822), hon gifte sig med den kommande mördaren år 1782. Han var på den tiden – innan det gick snett – Sämskmakare, http://www.ne.se/s%C3%A4mskmakare. Det fascinerande med Anna Elisabet var att hon verkar ha lyckats hålla ihop resten av familjen (de 5 barnen) efter den tragiska historien och då ska man ju tänka på att både mannen  och fadern försvann, så man kan ju fråga sig hur hon lyckades? Personligen tror jag, som jag nämnt tidigare, att släkten var välbärgad och kanske har hon fått hjälp därifrån.

Anna Elisabet var ett av 7 syskon. Det tragiska är att hon hade 5 bröder och 3 av dessa dog inom ett år efter födseln, en blev bara 7 år och den äldsta brodern endast 30 år, han dog i lungsot. Så kvar i syskonskaran fanns endast hennes yngre syster Helena Catharina Zamelius (1771-?) som jag i och för sig inte har följt framåt men jag tror att hon fick uppleva vuxen ålder.

Annas far hette som nämnts Olof Fredric Zamelius (1728 – 1803). Han föds som Zamell men av någon anledning ändrar han namnet till Zamelius omkring år 1763, när han är c:a 35 år.

Olof Fredric var en betrodd karl! 1763 blir han Mästare såsom Kopparslagare och den 10 april 1797 utnämns han till Ålderman, http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85lderman. Sen slutar det som sagt tragiskt med att han blir mördad.

Olof Fredric var gift med Margareta Elisabeth Öström (1728-1805) eller Greta Lisa som hon oftast kallades. Hennes pappa hette Olof Öström (1699 – 1760) han var Byggmästare och fick enligt dödboken 3 söner och 6 döttrar. Jag har dock bara lyckats hitta 4 barn. Anledningen är att när man kommer tillbaka så här långt i tiden så skrivs inte barnens eller fruarnas namn alltid ut i husförhören och dessutom är det minst sagt svårläst. Gå gärna in på Olof i släktträdet, där finns 15 st bilder på husförhör och då kan ni förstå vad jag menar J.

Olof Öström var gift med Elisabet Arofelia (1705-1771), jag har ännu inte lyckats klura ut om Arofelia var hennes förnamn (vilket jag tror) eller om det är släktnamnet?

Olof Fredrics far hette Olof Zamell (1698-1757), han tituleras som Bergsrådman i husförhören. Han var gift med Anna Bergström (ca 1700 – ca 1749) som alltså var mor till Olof Fredric. Jag har dock inga exakta uppgifter på henne men att hon dog omkring 1749 är nog högst troligt för i maj 1750 gifter Olof Zamell om sig med den 21 år yngre (!) frun Anna Olofsdotter. Olof Zamell fick minst 5 barn, 4 med första frun och 1 med den sista frun. Troligen fick han betydligt fler men av samma anledning som nämndes avseende Olof Öström ovan så är det inte helt enkelt att ta reda på.

Olof Zamell är i alla fall min morfars farfars mormors farfar!

Nu åter till ”mördaren”. Hans pappa hette exakt samma sak som han, dvs. Jacob Ekegren (1724 – 1767) han var Karduansmakare, http://sv.wikipedia.org/wiki/Karduansmakare i Sala.

Jacob d.ä. föddes i Skänninge och gifte sig 1749 med Anna Larsdotter Snickars (1731-1810) i Sala. Tillsammans fick de 7 barn. I början fick de 3 döttrar men alla dessa dog inom några år. De sista 4 barnen var alla killar och där verkar det ha fungerat bättre för dessa överlevde barndomen.

När Jacob d.ä. dog gifte Anna om sig med en man som hette Anders Ekeberg och med honom fick hon ytterligare 2 söner. Det märkliga med Anna är att hon hela tiden står som Larsdotter eller Larsdotter Snickars men någon gång mellan 1775 och 1785 byter hon namn och hon tar inte någon av makarnas namn utan istället Rungren och detta trots att hon bor med andra maken som alltså heter Ekeberg?

Jacob Ekegrens far hette troligtvis Joel Jacobsson men här återstår lite forskning för att vara helt säker. Jag tror jag kan komma någon generation bakåt i den här grenen men det återstår att se…..

Det var nog allt för denna gång. Notera att jag inte har kollat efter bouppteckningar heller denna gång utan det får jag ta vid ett senare tillfället.

Hoppas i alla fall att jag har fått till det så att jag inte har blandat ihop något. Gå gärna in i trädet, där finns som sagt mängder med dokument etc. Om ni hittar något konstigt etc. så är det bara att hojta till liksom om ni har några frågor. Och kan ni tyda något av det jag nämnde avseende de bifogade filerna så vore det kul.

Ha d
/P

Nu har jag gått vidare med Grundläggaren Adolph Andersson och framförallt hans fru Anna Cajsa Andersdotter.

I samband med detta så har jag även prövat lite rapporter i mitt släktträdsprogram. Jag vet inte om det blev så bra men de bifogas i PDF-format.

Grundläggare Andersson har vi ju kikat på tidigare men nu har jag kompletterat med massa dokument som har lett till en nästan komplett tidslinje.

För den oinvigde: Adolfph Andersson (1841-1906) är alltså min morfars morfar.

Han och frugan flyttade till Stockholm från Berg i Skaraborg  någon månad efter att de hade gift sig (1866).

Det som är nytt är att jag nu vet vilka gator familjen bodde på i Stockholm. Bland annat bodde de på Tre Backar Långgata, denna gata döptes om vid den stora namnrevisionen 1885 till Tegnérgatan.

En annan detalj var att i slutet av hans liv  så flyttade de ut till Katrinelund på Lidingö (1901) där han också dog 1906.

För den som vill veta mer om vilka adresser familjen bodde på i stan så är det bara att kika in i trädet.

Därefter har jag alltså fokuserat på grundläggarens fru Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) eller framförallt på hennes släkt.

Efter grundläggarens död bodde hon kvar på Lidingö i nästan 10 år och därefter (1915) så flyttar hon till Maria församling, men jag kan inte hitta henne därefter.

Anledningen är att man under den här perioden inte hade församlingsböcker i Stockholm på samma sätt som tidigare utan det var Rotemansarkivet (1878-1926) som gällde.

Stockholms Stadsarkiv som håller på att indexera dessa böcker har inte hunnit klart med alla rotlar ännu så det går inte att söka i det på nätet avseende vissa församlingar/rotlar.

En intressant detalj är att på födelsenoteringen så står det Anna Cajsa och så heter hon ganska länge i husförhören men sen står det Katarina vilket det också gör på gravstenen.

Morsan, du hade skrivit även Karin på henne är det för att du vet att hon kallades för det eller finns det någon annan källa? Jag har nu i alla fall ”officiellt” benämnt henne som Anna Cajsa (Katarina/Karin) Andersdotter. Karin kan vi ju ta bort i fall jag missuppfattat något.

Längst ner ser ni en del-bild av släktträdet och allt ovanför den gula linjen är alltså nya personer i trädet från Anna-Cajsas släkt. Som ni ser på bilden så får inte alla plats. Ovanför Jonas Gunnarsson finns ett släktled till men det ser ni ju om ni går in i trädet på Ancestry.

Hela den här grenen kommer från Lerdala, Bergs och Götene socken i Skaraborg. På kartan längre nedan är Lerdala kyrka markerat och det är alltså Vänern man ser uppe i högra hörnet. Alla i den här släkten verkar ha fötts och bott kvar i generationer inom triangeln som bildas av Mariestad, Skara och Skövde.

Framförallt är det vid Skräddareslätten, Karstorp i Lerdala som de flesta i grenen har sina rötter.

Anna Cajsa (morfars mormor) hade bara ett syskon (Maja Lisa) och det berodde på att mamman dog i samband med Anna Cajsas födelse.

Pappan till Anna Cajsa hette Anders Gustafsson och han gifte om sig med en annan kvinna (finns i trädet) men hon hade inga barn som jag kan se och de fick heller inga gemensamma barn.

Anders Gustafsson (1816 – 1881) var bonde liksom alla i den här grenen verkar ha varit. Han dog av förkylning! Det var andra tider då!

Anders far Gustaf Jonsson (1786-1857) och hans fru Maja Andersdotter (1787-1878, obs! +90 år) fick lite fler barn, 6 stycken, 4 söner och 2 döttrar. Tyvärr dog 2 av dessa redan innan ettårsdagen.
Anders och Maja verkar inte haft så stor fantasi när det gäller sönernas namn för 2 av dem döptes till Johannes och en till Jonas! Märklig tradition detta att man ofta döpte det senaste barnet till samma sak som ett dött syskon.

Det känns som sagt lite så som vi gjorde med katterna…. J

Mamma Majas släkt blir svår att  följa bakåt i tiden för hon är född i Götene och stora delar av deras kyrkoarkiv förstördes vid en brand 1807 i komministerbostaden i Götene.

Pappa Gustaf skulle jag nog kunna tänka mig att forska lite mer i för 1838 dömdes han enligt husförhörslängderna till ”Obehörigt tal inför rätta” (se bifogad bild). Jag har ännu inte hunnit söka efter rättegångsprotokoll eller liknande. Dock har jag försökt ta reda på vad brottet innebär men jag har ännu inte hittat någon exakt förklaring. Kan det vara motsvarande ”falsk utsago” eller ”mened” eller liknande? Eller var det så att han helt enkelt öppnade käften vid fel tillfälle, han var ju trots allt bara  bonde! Ni kanske har några roliga eller mer underbyggda förslag?

Gustaf Jonssons far hette Jonas Gunnarsson (1738 – 1802) och han var gift med Lisbedda Andersdotter (1750 - ?). Här har jag ännu inte djupdykt i denna familj men även Jonas var bonde och de fick minst 5 barn (3 döttrar och 2 söner).

Gustafs bror hette Anders Jonsson, så där har vi en namne till dig, Anders J

För den som vill ge sig på att tolka riktigt gammal skrift så kan ni titta  in i trädet och kika på Gustafs födelsenotering från den 16 dec 1738, inte helt lättläst !!

Från ovan nämnda födelsedokumentet och även från Jonas dödsnotering så har jag fått fram att Gustafs föräldrar hette Gunnar Jonsson och Annika Olofsdotter.

Gunnar och Annika bör vara födda på riktigt tidigt 1700-tal och de är alltså min morfars-mormors-farfars-farfars-far/resp. mor om jag har fått till det rätt.

Spontant känns det som den här grenen inte var så jättespännande förutom Gustafs dom J.

Men det känns däremot som denna gren hade det förhållandevis bra förutom några tragiska dödsfall. Det faktum att  de står som bönder och hemmansägare och i princip bor på samma ställe  hela tiden styrker tron i att de hade det ganska ok. Dessutom tycker jag att de vekar ha blivit ganska gamla.

Som vanligt finns det massor med dokument osv. i trädet så det är bara att kika in för den mer intresserade.

Nu följer karta och släkträdsklipp….

Hejsan

Nu har jag fortsatt i min mormors gren.

Senast jag skrev om denna gren tror jag var när jag skrev om Otto Månsson (se inlägg från den 13/12).

Den här gången gäller det Maja Lisa Johansdotter. Min mormors mormor, hon var alltså gift med Otto. Hon är markerad i gult i nedanstående klipp från trädet (”Bild 1”).

Hela den här grenen av släkten kommer från områden kring Kalmar, bl.a. Årtebäck, Förlösa men framförallt från Stödstorp i Bäckebo, se GoogleMaps eller WikiPedia

Jag börjar uppifrån i trädet.

Lars Johansson (1730-1796) är alltså min mormors mormors  farmors morfar, han föddes  i Stödstorp i Bäckebo och på den platsen blir släkten kvar en lång tid.

Eventuellt har jag även koll på hans föräldrar. Troligtvis heter de Johan Hansson (1699-1773) och Maria Persdotter (1708-1761). Denna uppgift har jag fått från ett annat Ancestry-träd men jag vill ju alltid ha bilder som styrker mina uppgifter och problemet är att den bild som gäller i så fall är den som jag bifogar som ”bild 2” (nedan). Som ni ser är det inte helt lätt att tyda tecknen när man kommer tillbaka till tidigt 1700-tal!! (jag har ju gjort vissa tolkningar men glad idéer mottages gärna).

Nåväl, Lars var bonde och nämndeman. Fint som snus alltså, ingen torpare här inte J och nämndemän under 1700-talet kan ni läsa mer om här om ni vill. Ganska intressant och jag litar ganska så mycket på den sajten (genealogi.se).

Lars var gift med Anna Stina Adamsdotter (1735-1808). Tillsammans fick de 10 barn men 3 (högst) nådde vuxen ålder.

Det förstfödda barnet Ingeborg Larsdotter (1755-1787) är alltså min anmoder.

Hon gifter sig med Nils Pettersson (1747-1787). De får tillsammans inte så många barn (4) som ni kan se i trädet men det beror ju på att de dör unga båda två.

På ”bild 3”, nedan, ser man klart att Ingeborg dog av Rötfeber (Rötfeber eller elakartad feber betecknade febersjukdomar i samband med blodförgiftning eller varbildning och förruttnelse,"röta" i kroppen, men användes också för tyfus och sannolikt för andra febersjukdomar.)

Tyvärr ser man inte vad Nils dog av (om inte ni kan tyda det?) men först trodde jag att det var någon form av olycka men med tanke på att väldigt många på samma sida i dödsboken dog av just Rötfeber så misstänker jag att det snarare var tyfus.

I släktträdet på Ancestry kan ni hitta bouppteckning efter Ingeborgs död (se hennes tidslinje). Tyvärr har jag inte hittat Nils bouppteckning och det får mig att tro att det inte gjordes någon eftersom gården egentligen kom från henne.

Jag undrade också vad som hände med Ingeborg och Nils barn för de var ju alla små när föräldrarna dör men där kan man trösta sig med att de fick bo med morfar (så länge han levde) och mormor – dvs. Lars och Anna Stina - tills det var dags att flytta hemifrån.

Ingeborgs och Nils dotter – Maria Nilsdotter (1778-1856) är min anmoder (mormor mormors farmor). Hon var alltså bara 9 år när föräldrarna dog, jag har ännu inte hittat något vigselbevis men jag tolkar husförhören som att hon gifter sig vid 15-16 års åldern med Pehr Jaensson (1770-1834).

Hans efternamn stavas på väldigt många olika sätt (Jeansson, Jaensson, Jansson, Jaënsson). Han är förvisso också född i Kalmar (Långemåla) men hans namn får mig att tro att hans anfäder kanske inte kommer från Sverige, kanske Danmark? En Danmarksteori styrks av att ett av hans barnbarn flyttar till just Danmark, men det kanske inte finns något samband. Har inte hunnit kika på det i alla fall.

Hur som helst Pehr står som Ålderman och bonde. Exakt vad en Ålderman hade för uppgift i början på 1800-talet har jag inte riktigt kommit fram till men på WikiPedia står det ju några korta rader och även detta låter ju fint.

Pehrs död verkar dock ha varit någon form av olycka för som dödsorsak står ”Förbränd” vilket inte låter så trevligt.

Maria och Pehr fick 8 barn och ”endast” 2 av dessa verkar ha dött i ungar år.

Men nu börjar förfallet…. J

Johannes Persson (1803-1857) är Maria och Pehrs 4:e barn och min mormor mormor far. Han gifter sig med Eva Kajsa Persdotter (1804-1888). Den här familjen blir den första att lämna Stödstorp och de flyttar bl.a. till Ryssby och senare till Årtebäck i Förlösa. Fortfarande naturligtvis i Kalmar län, man kom ju inte så långt på den här tiden. Johannes och Eva Kajsa får tillsammans 8 barn och nästan alla verkar ha överlevt åtminstone barnåren.

Ett av barnen är alltså Otto Månssons fru Maja Lisa Johansdotter (f 1835 – död har jag inte kommit till ännu), dvs. den person jag inledde med högst upp i mailet.

Nu till förfallet: ”Bild 4” och ”Bild 5 ” visar två husförhör hos Johannes och Eva Kajsa. Om ni kikar enligt beskrivningen nedan så ser ni att man skrivit in om brottslig verksamhet!

Jag tycker bild 5 är lite tydligare och jag tolkar texten så här:

”Johannes Persson dömd av Norra Möre Häradsrätt 1836 för försåtligt överfallande till böter och 1 år fästning. Eva Kajsa Persdotter vid Nora Möre Häradsrätt 1860 dömd för 1sta resan snatteri. Åter ??.”  - hjälp gärna till att tolka!

På ”Bild 4” ser det ut som det står ett nummer, troligtvis ett målnummer, en 7:a?. Här står det dock ett annat årtal om jag tolkar det rätt, nämligen 1839?  Jag har som hastigast ögnat igenom domboken från Norra Möre häradsrätt men inte funnit något ännu. Men det skall helt klart göras nya försök J

------

Om ni kikar lite mer i släktträdet så finner ni fler dokument, vigselbevis, osv. Ni ser också att hela Maja Lisas gren naturligtvis inte är ”komplett”. Det saknas en hel del ”anor” men mer kommer så småningom.

Har ni några funderingar får ni gärna höra av er.

Hur som helst så var den här grenen riktigt kul, det verkar ju ha hänt en del och jag kommer nog försöka finna fler svar framöver, t.ex.:

• Dog Nils och Ingeborg verkligen av naturliga orsaker eller kan det ha varit något hemskt som hände i byn eftersom så många dog av Rötfeber just detta år, det skulle ju kunna vara kallbrand och kyrkan kan ju ha brunnit ner över församlingen eller något…… ?
• Pehr som dog ”förbränd”, kan man hitta något i domboken om varför eller var det bara en olycka?
• Vadan den konstiga stavningen på Pehrs efternamn?
• Men framförallt, mina kriminella anor måste ju definitivt följas upp…. J

Ha d

/P

PS. Har inte orkat läsa igenom min egen text här ovan så det kan säkert vara något som verkar osammanhängande eller liknande, i så fall är det bara att hojta till.

Bild 1 - Släktträd