Denna gång har jag kikat lite närmare på Johannes Nilsson (1816-1879). Han är alltså min farmors morfars far.
Det vi visste sedan tidigare var att Johannes föddes i Händene socken i Skaraborg, några km nordväst om Skara. Hela den här grenen av släkten kommer även i övrigt från Skaraborg.

Johannes står omväxlande som dräng (i unga år), torpare och skomakare. I bouppteckningen står det skomakare. Först vara Johannes gift med Stina Johansdotter (1811-1868) som är mor till de fyra barnen, två killar och två tjejer. Ett av barnen dog i rödsot (dysenteri) när hon var drygt 12 år.
Hustrun Stina dog som sagt 1868 men då var ju barnen redan vuxna. Ett år senare gifter Johannes om sig med Stina Johannesdotter (f. 1818, notera samma namn nästan :-) och i samband med detta flyttar han till Skara stad där han också dör 11 år senare.
Den nya hustrun Stina och Johannes fick av naturliga skäl inga barn ihop så henne har jag inte kikat vidare på.

Johannes föräldrar hette Nils Johansson (f. 1781 i Stenum, d. 1826 i Händene) och Brigitta Bengtsdotter (f. 1786 i Skånings-Åsaka, d. 1837 i Händene). Nils fick i ett tidigare äktenskap två döttrar. Nils första fru dog i barnsäng och dottern som föddes då dog senare, när hon bara var 2½ år.
Brigitta – som även kallades Brita – och Nils fick tillsammans fem barn varav Johannes Nilsson alltså var ett. Övriga fyra var alla döttrar och däribland finns tvillingarna Greta och Stina som föddes 1821. Tyvärr dog Stina efter bara några veckor och Greta efter ett drygt år. Det kan nämnas att även Brita själv var tvilling, hennes tvillingbror Anders dog som väldigt ung (1½ år).
Nils bodde på Lommagården men några år efter vigseln med Britta så flyttar de till Rödjebacken där de båda så småningom dör. Under en ca 10 år lång period står Nils som ordningsman i socknen. Det verkar finnas lite olika tolkningar av vad en ordningsman var och jag har inte funnit något entydigt men denna tolkning som jag har hittat på ett forum låter trovärdig:
Ordningsman var den som höll ordning på byns sedlighet och ordning. Han skulle sedan rapportera detta till prästen. Denna tjänst omfattade ett eller flera år. Han var alltså prästen, kyrkans och kyrkorådets underrättare.
När Nils dör är ju samtliga hans och Brittas barn omyndiga och enligt bouppteckningen så är det inte mamma Brita som blir förmyndare för barnen utan där föreslås Torparen Andreas Nilsson i Goro under Baggagården som förmyndare. Det var väl så man gjorde på den tiden, för inte kunde väl kvinnofolk vara förmyndare, antar jag.

På Nils Johanssons sida har jag lyckats komma tillbaks ytterligare ett led i släktträdet och ni kan se hans föräldrar Johannes Arvidsson (1747-1806) och Anna Nilsdotter (1747-1807) i trädet, där ni även finner Nils syskon mm.
Bland problemen att komma längre bak här finns det faktum att stora delar av arkiven förstördes vid en brand 1807 i Götene komministerbostad så därför finns väldigt lite material mellan åren 1731-1806 för bl.a. Ledsjö socken där Johannes Arvidsson var född.
På Britta Bengtsdotters sida har jag kommit ytterligare 2 led bakåt. Brittas far Bengt Larsson (1742-1815) och mor Annica Andersdotter (1751-1817) bodde i Nedre Sanna i Skånings-Åsaka socken och de verkar ha haft det lite bättre ställt, Bengt står som hemmansägare och bouppteckningen visar på nettotillgångar på hela 581 Riksdaler!
Genom Bengts och Annicas dödsnoteringer har jag även lyckats finna ut vad deras föräldrar hette, nämligen Lars Pehrson och Britta Andersdotter resp. Anders Andersson och Maja Pehrsdotter.
Dock har jag inte lyckats finna mer information om dessa personer p.g.a. att kyrkoarkiv saknas m.m.
Jag uppskattar att Lars Pehrson och Britta Andersdotter är födda omkring år 1710. De är alltså min farmors morfars farmors farmor resp. farmors morfars farmors farfar.

Det var allt om uppdateringarna.

Nu en liten annan sak.

Arkiv Digital som jag använder fotograferar ju hela tiden nya bilder och idag har de över 56 miljoner bilder som jag kan söka i. När jag började 2012 så var det c:a 35 miljoner bilder så det ökar med en bra takt.
Bl.a. tack vare detta har jag hittat fler bouppteckningar m.m. Dessa ger ju ännu mer ”kött på benen” om hur de hade det, framförallt ekonomiskt men man kan även finna en hel del andra intressanta saker.

På skoj ägnade jag mig åt en liten ekonomisk jämförelse:
Vinskänken Johan Alexander Emanuel Rosengren dog ju 1884 och enligt mor och fars suveräna transkribering av den bouppteckningen framgår det att hans dödsbo uppgick till 308 073:53.
Johannes Nilsson som jag inledde denna lilla beskrivning med dog ju 1879 han hade tillgångar på 102 kronor men efter skulder m.m. så blev det bara 3:75 kvar.
Det var skillnad på folk och folk även då 

En liten intressant sak är att på nästan alla bouppteckningar som jag kikat på står det innan slutsummeringen; ”avgår de fattigas andel” eller ”fattigprocent”.
Efter lite sökande så fann jag att detta var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Ofta kvitterade tydligen prästen denna ”skatt” direkt på själva bouppteckningen.
Skatterna slog ju fel även på den tiden. Dödsboet efter Nils Johansson (Johannes Nilssons far, som jag nämner här ovan) fick betala 0,9 Riksdaler i fattigprocent trots att hela dödsboet visade ett underskott på ca 74 Riksdaler!

--

Det var alles för denna gång. Hör av er om ni har några frågor etc. och som vanligt går det bra att vidarebefordra om någon mer intresserad finns. Och naturligtvis finns det mängder med fler dokument m.m. i släktträdet.

Som jag skrev förut så har jag ”forskat” vidare lite grann och denna gång handlar det om Cajsa Petersdotter (1796-1853), min mormors morfars mor.

Vi kände sedan tidigare till att hon var gift med Måns Pettersson. Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men han står i dödboken som ”Undantagsman” (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantag_(fastighetsr%C3%A4tt) och hans dödsorsak står som benbrott !?!

Nåväl, detta skulle ju handla om Cajsas släkt.

I stort sett hela den här delen av släkten kommer från trakterna kring Madesjö och Vissefjärda som på den tiden hörde till Kalmar stift, numer Växjö.

För att orientera er kan ni följa den här länken, https://goo.gl/maps/1dMjCkWoJQ22 som borde leda till Vissefjärda och går man nordost om Vissefjärda på kartan kommer man till Nybro och där ungefär ligger Madesjö. Det är Måns och Cajsas barn Otto Månsson som med sin fru senare flyttar till Stockholm.

Eftersom jag har hållit på ganska länge med den här grenen p.g.a. diverse pauser mm. (golfsäsong) så har jag tyvärr glömt bort alla smådetaljer som jag hittat så därför tänkte jag fatta mig ganska kort i denna rapport men ni får gärna gå in i släktträdet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family?cfpid=6880734383 och kika mer för där finns som vanligt mer information i form av dokument mm.

Vad jag kommer ihåg så är de flesta i den här delen bönder och det finns flera ”undantagsmän” (se ovan) vilket jag tolkar som om de har det ganska ok och låter gårdarna gå i arv.

Några tråkigheter finns det förstås med någon tidig död men inga uppseendeväckande saker och faktiskt ovanligt få barn som dör i unga år. Troligtvis ytterligare ett tecken på att de hade det ganska så bra, tror jag alltså.

Längst bak i detta träd har jag funnit Nils Larsson (1685-1760) som var gift med Elin Amundsdotter. Nils födelse har jag beräknat utifrån att det står i dödboken att han var 75 år när han dog år 1760. Nils och Elin är alltså min mormors morfars mormors farfar. Kul tycker jag.

Som vanligt gäller att ni gärna får höra av er om något är oklart eller om ni har några intressanta synpunkter etc. Och ni får naturligtvis även vidarebefordra detta till den ni så önskar.

Nu har jag fortsatt lite på mormors sida.

Denna gång har jag inriktat mig på Eva Kajsa Persdotter (1804-1808) och hennes anor. Hon är alltså min mormors mormors mor. 

Om ni går in i trädet så finns det mängder med husförhör, vigselnoteringar, dödsnoteringar och även någon bouppteckning.

Jag har nämnt Eva Kajsa en gång tidigare (se inlägg från mars 2013). Hon var alltså gift med Johannes Persson (1803-1857) och båda makarna dömdes ju för brott.

Jag vet inte om ni minns, men han dömdes till fängelse för ”försåtligt överfallande” och hon för ”1:a resans snatteri”.

Nog om det, jag har nu alltså sökt vidare bakåt med utgångspunkt från Eva Kajsa.

Hela den här grenen kommer från Kalmartrakten och i princip alla kommer från socknarna Bäckebo, Förlösa, Återbäck, Ryssby och Virserum.

Generellt kan man säga att varje familj bor väldigt länge på samma gård, ibland i flera generationer, och det tolkar jag som sagt att de har haft det förhållandevis bra (eller i alla fall inte olidligt dåligt).

Även om nog Eva Kajsa kanske inte hade det så bra med tanke på att hennes man var en våldsman och hon själv tvingades (antar jag) till snatteri efter hans död.

Eva Kajsas pappa hette Peter Pettersson (1760 – 1814) och mamma Maja Lisa Jonsdotter (1768 – 1811). Notera att Eva Kajsa alltså benämns Persdotter på näst intill alla dokument jag hittat, trots att pappa hette Peter.

Detta visar lite på svårigheten men namngivningen, Per, Peter, Petrus är alltså ”samma” namn och ännu värre blir det med Jan, Johan, Johannes, Jean, Jon, Jöns och allt vad de heter J

Peter och Maja Lisa fick sammanlagt 7 barn (minst), så Eva Kajsa hade 3 systrar och 3 bröder och det verkar som alla överlevt barnaåren!

Eva Kajsas farmor och farfar hette Peter Nilsson (1721 – 1788) och Maria Nilsdotter (1725 – 1770) de fick sammanlagt 4 söner. Farmor Maria dör ganska ung så farfar Peter gifter om sig tämligen omgående, för barnens skull kan man tänka.

På Eva Kajsas pappa sida har jag inte lyckats komma längre bak än så här, men det kanske kommer.

Eva Kajsas mormor och morfar hette Jonas Persson (1729 – 1800) och Sara Andersdotter (1742 – 1810). De fick sammanlagt 9 barn varav 2 dog relativt unga (19 och 21) men övriga verkar ha blivit vuxna.

Trots att det inte finns några husförhörslängder så här långt bak så har jag ändå med säkerhet lyckats hitta ytterligare två generationer bakåt i Eva Kajsas farmor Saras gren. Dock har jag inte orkat försöka hitta eventuella syskon för det är inte helt enkelt att tyda texterna på tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal!. Saras föräldrar hette Anders Hansson (1713 – 1743) och Helena Johansdotter (1712 – 1795). Som ni ser så blev Helena väldigt gammal för den här tiden (83 år) och jag tror att hon gifte om sig och eventuellt fick flera barn men jag tappade bort henne i böckerna ända tills hon dyker upp igen år 1786 (74 år) när hon flyttar in hos dottern Sara och hennes familj.

Sen har jag alltså med säkerhet kunnat fastställa Saras farföräldrar, de hetta Hans Göransson (1670 – 1730) och Sara Andersdotter (1678 – 1723). Födelseåren är beräknade utifrån notering om åldern i de dödsnoteringar jag har funnit.

Hans och Sara är alltså mina mormors mormors mormors morfars far resp. mor. Sammanlagt 10 generationer om jag räknat rätt. 

I trädet finns mer information och som vanligt kan ni höra av er om något verkade konstigt eller liknande samt även vidarebefordra detta mail om någon mer vill läsa.