I veckan fick jag brev från morsans syssling, Marie Louise Johansson Froyd (California USA).
Hon skickade över både det ena och andra. Främst handlar det om hennes morfar Gustaf E Andersson som alltså var bror till mammas farmor.
Grundläggare Adolph Andersson (1841-1906) var deras far och Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) deras mor.

Bland det jag fick betyg, brev, konfirmationsintyg m.m. så var även några roliga bilder och bl.a. ett stort släktfoto som jag tänkte att du mor ska få ta del av och se om du känner igen några.
Tyvärr är materialet pappersutskrifter så jag kan inte bifoga något just nu.

Mot bakgrund av detta och min något misslyckade utflykt till Norrsunda förra helgen beslöt jag mig för att göra ett nytt försök idag.
Denna gång gick färden ut mot Lidingö för det är där som grundläggaren slutar sina dagar.
Han och familjen flyttar från Adolf Fredrik till något som heter Katrinelund år 1901. Jag har tidigare försökt hitta den platsen och trott att det var en gård som fanns på Lidingö i det område som idag heter Killinge på södra Lidingö.
Men igår kikade jag lite mer och såg att det även stod Bosön i svag stil på husförhören.

Jag började min resa på Lidingö Museum och Hembygdsförening. Där stötte jag på en herre som heter Carl-Henrik Ankarberg och han blev eld och lågor när jag ställde mina frågor.
Han trodde först att jag menade gården vid Killinge men när jag nämnde Bosön så sa han direkt: ”Katrinelund på Bosön, ja det är ju där byggherrarna från Stockholm höll till vid förra sekelskiftet.”
Jag sa då att min morfars morfar står som Grundläggare och då sa han: ”Jaha är det möjligen grundläggare A Andersson vi pratar om?”
Han berättade vidare att dessa byggherrar var riktigt välkända i hela Stockholm på den här tiden och att de hade byggt stora villor uppe vid Bosön. Han trodde att de hade haft de ”jäkligt kul på den tiden” :-) för det var ju ”sådana tider” och dessa herrar var mer än välbemedlade enligt honom. Han berättade att de flesta byggde villorna som sommarnöjen men en del hyrde ut dem som flerbostadshus. Anledningen till att vissa ville flytta ut så långt på den här tiden är ju att ångbåten gick ända ut till detta område.

Eventuellt hade Carl-Henrik ännu mer information om grundläggaren och i så fall kommer han skicka det framöver. När jag kom hem så hade han redan hunnit skicka en karta från 1891 över egendomarna vid Bosön (se bifogad fil). På kartan finner ni Katrinelund. Vi får se om det kommer mer...
Innan vi skiljdes åt föreslog han att jag skulle åka upp och kolla, för några villor står ju kvar än idag.
På denna karta/satelitbild ser ni Bosövägen och det är där egendomarna ligger ner mot vattnet och ni kan ju jämföra med kartan från 1891.

Jag åkte alltså vidare mot Bosövägen och kom fram till ett fantastiskt område med riktigt tjusiga kåkar och vilken utsikt!
Vid ett av ställena som idag kallas för ”Västra Bosögården” stod en kille så jag stannade bilen och började prata med honom.
Han (Rickard) var otroligt tillmötesgående och trevlig samt intresserad. Det visade sig att jag hamnat mitt i prick för enligt Rickard så hette Västra Bosögården tidigare Katrinelund !!
Rikard hade köpt stället 2004 men tyvärr brann det stora originalhuset ner 2009. På de bifogade bilderna ser ni hur allt ser ut idag. Där det gula huset står idag stod tidigare en sidobyggnad till det stora huset.
Som ni ser så håller de på att bygga upp det stora huset igen men tydligen hade de fått lite problem med bygglov och grannar och det kan man kanske tänka sig i alla fall om ni kikar på hur stort huset är !! :-)
Enligt Rikard så påminner det nya huset en hel del om hur det gamla huset såg ut, men det enda som faktiskt verkar återstå från grundläggarens tid är lusthuset som ni ser på några av bilderna. En del grannhus är dock från tiden då det begav sig.

Rikard och jag pratade säkert nästan en timme och han tyckte att jag skulle gå syn så jag gick ner till vattnet och kikade och fotade lite. Rätt coolt att stå och kika ut över vattnet på troligtvis exakt samma ställe som morfars morfar en gång stod och troligtvis njöt av sin framgång! :-)

Jag fick höra väldigt många historier från Rikard bl.a. om Possner, Procordia, Björn Rosengren m.fl. som alla har kopplingar till det här området. Jag orkar inte skriva mer nu så jag får väl försöka komma ihåg lite och delge er någon av dessa historier framöver. Tyvärr visste dock inte Rickard så mycket mer om historiken kring tomten etc. i alla fall inte så långt tillbaka i tiden.

Senare fick jag även mail igen från Carl-Henrik Ankarberg och då hade han följande tillägg:

När jag kom hem tittade jag lite i mina gamla Lidingöpapper och fann första uppgiften om grundläggaren Adolph Andersson i 1885 års taxeringslängd för fast egendom (original i Stockholms stadsarkiv). Där står för Bosön följande: (Det var då han flyttade till Bosön som sommargäst sedan han byggt villan. Kunde månne hustrun ha hetat Katarina eller liknande?

Byggmästare A.J. Englund, Boo fastigheten Björkudden och Ängslund.
          “          S. Nilsson, Boo          “            Marielund
Grundläggaren A. Andersson, Boo  “            Cathrinalund
Byggmästaren Andersson, Boo       “           Tureberg
         “              J.P. Edlund, Boo      “            Annedal

Cathrinalunds (Katrinelunds) värde uppskattades av taxeringsnämnden till 8.000 kr. (Generellt varierar husens värde mellan 10.000 och 5.000, så Katrinelund ligger ungefär i mitten av skalan.)

I boken Sommaröarna av författaren Per Wästberg (1973) står följande lite humoristiska skildring om Adolf Andersson (som nog tillhörde det kroppsligt lite mer “bastanta” herrarna ombord på ångfartyget
Aegir (Ägir) som på sommaren trafikerade traden Skeppsbron – Bosön- Rydboholm:

“Ägir utgick från Rydboholm och var rätt väl besatt då den kom till vår brygga. Från Rydboholm igenkände man grefve Brahe, från Frösvik amiral Christersen i hvit väst och handskar. På Bosön tycks bagare och grundläggare ha haft sitt hemvist. På tvenne fällstolar, en på hvar sida om kaptenens styrhytt, tronade hvarje morgon, år efter år, Stockholms första grundläggare Andersson, äfven Birger Jarl kallad, och fabrikör P. Naumburg. Folk påstod att de fingo lof att sitta på detta sätt för att båten skulle behålla jämvikten, men verkliga skälet var att de drucko sina morgonpilsner tillsammans med kapten Forsberg. Denne blef mer och mer försupen och måste sluta.” (Läderhandlaren Carl Laurells minnen från Lidingö. Jag har den också i ceroxkopia.)

I en tryckt förteckning från 1888 över villor och sommarnöjen i Stockholms omgivningar (som jag också har i mitt bibliotek hemma) står för bryggan (Landningsplatsen Katrinelund på Bosön): “Villan Katrinelund bebos af eg. A. Andersson, grundläggare och Lagerstedt, W. byggmästare”.

Det var alltför denna lilla rapport men jag hör naturligtvis av mig om jag hör något mer angående detta. Jag tar även med mig pappren från USA nästa gång jag kommer på besök till Tunnländarna.

Klicka på en av bilderna nedan för större format. 

Som jag skrev förut så har jag ”forskat” vidare lite grann och denna gång handlar det om Cajsa Petersdotter (1796-1853), min mormors morfars mor.

Vi kände sedan tidigare till att hon var gift med Måns Pettersson. Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men han står i dödboken som ”Undantagsman” (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantag_(fastighetsr%C3%A4tt) och hans dödsorsak står som benbrott !?!

Nåväl, detta skulle ju handla om Cajsas släkt.

I stort sett hela den här delen av släkten kommer från trakterna kring Madesjö och Vissefjärda som på den tiden hörde till Kalmar stift, numer Växjö.

För att orientera er kan ni följa den här länken, https://goo.gl/maps/1dMjCkWoJQ22 som borde leda till Vissefjärda och går man nordost om Vissefjärda på kartan kommer man till Nybro och där ungefär ligger Madesjö. Det är Måns och Cajsas barn Otto Månsson som med sin fru senare flyttar till Stockholm.

Eftersom jag har hållit på ganska länge med den här grenen p.g.a. diverse pauser mm. (golfsäsong) så har jag tyvärr glömt bort alla smådetaljer som jag hittat så därför tänkte jag fatta mig ganska kort i denna rapport men ni får gärna gå in i släktträdet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family?cfpid=6880734383 och kika mer för där finns som vanligt mer information i form av dokument mm.

Vad jag kommer ihåg så är de flesta i den här delen bönder och det finns flera ”undantagsmän” (se ovan) vilket jag tolkar som om de har det ganska ok och låter gårdarna gå i arv.

Några tråkigheter finns det förstås med någon tidig död men inga uppseendeväckande saker och faktiskt ovanligt få barn som dör i unga år. Troligtvis ytterligare ett tecken på att de hade det ganska så bra, tror jag alltså.

Längst bak i detta träd har jag funnit Nils Larsson (1685-1760) som var gift med Elin Amundsdotter. Nils födelse har jag beräknat utifrån att det står i dödboken att han var 75 år när han dog år 1760. Nils och Elin är alltså min mormors morfars mormors farfar. Kul tycker jag.

Som vanligt gäller att ni gärna får höra av er om något är oklart eller om ni har några intressanta synpunkter etc. Och ni får naturligtvis även vidarebefordra detta till den ni så önskar.

Nu har jag fortsatt lite på mormors sida.

Denna gång har jag inriktat mig på Eva Kajsa Persdotter (1804-1808) och hennes anor. Hon är alltså min mormors mormors mor. 

Om ni går in i trädet så finns det mängder med husförhör, vigselnoteringar, dödsnoteringar och även någon bouppteckning.

Jag har nämnt Eva Kajsa en gång tidigare (se inlägg från mars 2013). Hon var alltså gift med Johannes Persson (1803-1857) och båda makarna dömdes ju för brott.

Jag vet inte om ni minns, men han dömdes till fängelse för ”försåtligt överfallande” och hon för ”1:a resans snatteri”.

Nog om det, jag har nu alltså sökt vidare bakåt med utgångspunkt från Eva Kajsa.

Hela den här grenen kommer från Kalmartrakten och i princip alla kommer från socknarna Bäckebo, Förlösa, Återbäck, Ryssby och Virserum.

Generellt kan man säga att varje familj bor väldigt länge på samma gård, ibland i flera generationer, och det tolkar jag som sagt att de har haft det förhållandevis bra (eller i alla fall inte olidligt dåligt).

Även om nog Eva Kajsa kanske inte hade det så bra med tanke på att hennes man var en våldsman och hon själv tvingades (antar jag) till snatteri efter hans död.

Eva Kajsas pappa hette Peter Pettersson (1760 – 1814) och mamma Maja Lisa Jonsdotter (1768 – 1811). Notera att Eva Kajsa alltså benämns Persdotter på näst intill alla dokument jag hittat, trots att pappa hette Peter.

Detta visar lite på svårigheten men namngivningen, Per, Peter, Petrus är alltså ”samma” namn och ännu värre blir det med Jan, Johan, Johannes, Jean, Jon, Jöns och allt vad de heter J

Peter och Maja Lisa fick sammanlagt 7 barn (minst), så Eva Kajsa hade 3 systrar och 3 bröder och det verkar som alla överlevt barnaåren!

Eva Kajsas farmor och farfar hette Peter Nilsson (1721 – 1788) och Maria Nilsdotter (1725 – 1770) de fick sammanlagt 4 söner. Farmor Maria dör ganska ung så farfar Peter gifter om sig tämligen omgående, för barnens skull kan man tänka.

På Eva Kajsas pappa sida har jag inte lyckats komma längre bak än så här, men det kanske kommer.

Eva Kajsas mormor och morfar hette Jonas Persson (1729 – 1800) och Sara Andersdotter (1742 – 1810). De fick sammanlagt 9 barn varav 2 dog relativt unga (19 och 21) men övriga verkar ha blivit vuxna.

Trots att det inte finns några husförhörslängder så här långt bak så har jag ändå med säkerhet lyckats hitta ytterligare två generationer bakåt i Eva Kajsas farmor Saras gren. Dock har jag inte orkat försöka hitta eventuella syskon för det är inte helt enkelt att tyda texterna på tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal!. Saras föräldrar hette Anders Hansson (1713 – 1743) och Helena Johansdotter (1712 – 1795). Som ni ser så blev Helena väldigt gammal för den här tiden (83 år) och jag tror att hon gifte om sig och eventuellt fick flera barn men jag tappade bort henne i böckerna ända tills hon dyker upp igen år 1786 (74 år) när hon flyttar in hos dottern Sara och hennes familj.

Sen har jag alltså med säkerhet kunnat fastställa Saras farföräldrar, de hetta Hans Göransson (1670 – 1730) och Sara Andersdotter (1678 – 1723). Födelseåren är beräknade utifrån notering om åldern i de dödsnoteringar jag har funnit.

Hans och Sara är alltså mina mormors mormors mormors morfars far resp. mor. Sammanlagt 10 generationer om jag räknat rätt. 

I trädet finns mer information och som vanligt kan ni höra av er om något verkade konstigt eller liknande samt även vidarebefordra detta mail om någon mer vill läsa.