Denna gång har jag kikat lite närmare på Johannes Nilsson (1816-1879). Han är alltså min farmors morfars far.
Det vi visste sedan tidigare var att Johannes föddes i Händene socken i Skaraborg, några km nordväst om Skara. Hela den här grenen av släkten kommer även i övrigt från Skaraborg.

Johannes står omväxlande som dräng (i unga år), torpare och skomakare. I bouppteckningen står det skomakare. Först vara Johannes gift med Stina Johansdotter (1811-1868) som är mor till de fyra barnen, två killar och två tjejer. Ett av barnen dog i rödsot (dysenteri) när hon var drygt 12 år.
Hustrun Stina dog som sagt 1868 men då var ju barnen redan vuxna. Ett år senare gifter Johannes om sig med Stina Johannesdotter (f. 1818, notera samma namn nästan :-) och i samband med detta flyttar han till Skara stad där han också dör 11 år senare.
Den nya hustrun Stina och Johannes fick av naturliga skäl inga barn ihop så henne har jag inte kikat vidare på.

Johannes föräldrar hette Nils Johansson (f. 1781 i Stenum, d. 1826 i Händene) och Brigitta Bengtsdotter (f. 1786 i Skånings-Åsaka, d. 1837 i Händene). Nils fick i ett tidigare äktenskap två döttrar. Nils första fru dog i barnsäng och dottern som föddes då dog senare, när hon bara var 2½ år.
Brigitta – som även kallades Brita – och Nils fick tillsammans fem barn varav Johannes Nilsson alltså var ett. Övriga fyra var alla döttrar och däribland finns tvillingarna Greta och Stina som föddes 1821. Tyvärr dog Stina efter bara några veckor och Greta efter ett drygt år. Det kan nämnas att även Brita själv var tvilling, hennes tvillingbror Anders dog som väldigt ung (1½ år).
Nils bodde på Lommagården men några år efter vigseln med Britta så flyttar de till Rödjebacken där de båda så småningom dör. Under en ca 10 år lång period står Nils som ordningsman i socknen. Det verkar finnas lite olika tolkningar av vad en ordningsman var och jag har inte funnit något entydigt men denna tolkning som jag har hittat på ett forum låter trovärdig:
Ordningsman var den som höll ordning på byns sedlighet och ordning. Han skulle sedan rapportera detta till prästen. Denna tjänst omfattade ett eller flera år. Han var alltså prästen, kyrkans och kyrkorådets underrättare.
När Nils dör är ju samtliga hans och Brittas barn omyndiga och enligt bouppteckningen så är det inte mamma Brita som blir förmyndare för barnen utan där föreslås Torparen Andreas Nilsson i Goro under Baggagården som förmyndare. Det var väl så man gjorde på den tiden, för inte kunde väl kvinnofolk vara förmyndare, antar jag.

På Nils Johanssons sida har jag lyckats komma tillbaks ytterligare ett led i släktträdet och ni kan se hans föräldrar Johannes Arvidsson (1747-1806) och Anna Nilsdotter (1747-1807) i trädet, där ni även finner Nils syskon mm.
Bland problemen att komma längre bak här finns det faktum att stora delar av arkiven förstördes vid en brand 1807 i Götene komministerbostad så därför finns väldigt lite material mellan åren 1731-1806 för bl.a. Ledsjö socken där Johannes Arvidsson var född.
På Britta Bengtsdotters sida har jag kommit ytterligare 2 led bakåt. Brittas far Bengt Larsson (1742-1815) och mor Annica Andersdotter (1751-1817) bodde i Nedre Sanna i Skånings-Åsaka socken och de verkar ha haft det lite bättre ställt, Bengt står som hemmansägare och bouppteckningen visar på nettotillgångar på hela 581 Riksdaler!
Genom Bengts och Annicas dödsnoteringer har jag även lyckats finna ut vad deras föräldrar hette, nämligen Lars Pehrson och Britta Andersdotter resp. Anders Andersson och Maja Pehrsdotter.
Dock har jag inte lyckats finna mer information om dessa personer p.g.a. att kyrkoarkiv saknas m.m.
Jag uppskattar att Lars Pehrson och Britta Andersdotter är födda omkring år 1710. De är alltså min farmors morfars farmors farmor resp. farmors morfars farmors farfar.

Det var allt om uppdateringarna.

Nu en liten annan sak.

Arkiv Digital som jag använder fotograferar ju hela tiden nya bilder och idag har de över 56 miljoner bilder som jag kan söka i. När jag började 2012 så var det c:a 35 miljoner bilder så det ökar med en bra takt.
Bl.a. tack vare detta har jag hittat fler bouppteckningar m.m. Dessa ger ju ännu mer ”kött på benen” om hur de hade det, framförallt ekonomiskt men man kan även finna en hel del andra intressanta saker.

På skoj ägnade jag mig åt en liten ekonomisk jämförelse:
Vinskänken Johan Alexander Emanuel Rosengren dog ju 1884 och enligt mor och fars suveräna transkribering av den bouppteckningen framgår det att hans dödsbo uppgick till 308 073:53.
Johannes Nilsson som jag inledde denna lilla beskrivning med dog ju 1879 han hade tillgångar på 102 kronor men efter skulder m.m. så blev det bara 3:75 kvar.
Det var skillnad på folk och folk även då 

En liten intressant sak är att på nästan alla bouppteckningar som jag kikat på står det innan slutsummeringen; ”avgår de fattigas andel” eller ”fattigprocent”.
Efter lite sökande så fann jag att detta var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Ofta kvitterade tydligen prästen denna ”skatt” direkt på själva bouppteckningen.
Skatterna slog ju fel även på den tiden. Dödsboet efter Nils Johansson (Johannes Nilssons far, som jag nämner här ovan) fick betala 0,9 Riksdaler i fattigprocent trots att hela dödsboet visade ett underskott på ca 74 Riksdaler!

--

Det var alles för denna gång. Hör av er om ni har några frågor etc. och som vanligt går det bra att vidarebefordra om någon mer intresserad finns. Och naturligtvis finns det mängder med fler dokument m.m. i släktträdet.

Här kommer en liten uppdatering igen av Jonssongrenen av släktträdet. Inga stora skandaler eller liknande men en del nya personer.

Denna gång handlar det alltså om Maria Larsdotters (1802 – 1877) anor. Hon var min farmors mormors mor. I skärmklippet längst ner så är alla personer ovanför Maria Larsdotter ”nya”.

Sedan tidigare visste vi att Maria var gift med soldaten Anders Andersson Löf (1801 – 1860) och att de bodde i Varnhem, Skaraborg.

Vi visste också att de fick sammanlagt minst 9 barn men nästan alla dog som småbarn. Dottern Anna Charlotta Andersdotter (farmors mormor) överlevde naturligtvis barndomen och det tror jag även att två andra systrar gjorde.

Maria hade 3 (minst) syskon och föräldrarna hette Lars Bengtsson (1771 – 1830) och Stina Petersdotter (1770 – 1845). Lars var torpare/statare  i Eggby socken i Skaraborg. Det känns som familjen hade det rätt så knapert för dels var han ju som sagt statare och familjen står tidvis som inhysta i husförhören. 1830 dör Lars av förstoppning! 1832 gifter Stina om sig med Petter Jansson. Jag har inte forskat så mycket kring honom men jag tror att han hade det lite bättre ställt för fr.o.m. vigseln så bor de på samma ställe, Thorsberget, ända tills Stina dör 1845.

Just det där med att de inte flyttar runt som ”galningar” tror jag oftast tyder på att de har det lite bättre ställt. Fattiga pigor, drängar, statare osv. verkar ju byta arbetsgivare väldigt ofta och flyttar därför mängder med gånger och är inte alltid lätta att spåra.

Marias morfar och mormor hette Petter Larsson och Mertha Danielsdotter. Tyvärr kan jag inte säga mycket mer om dem för det saknas många kyrkoböcker kring denna tid (1770-talet) i Norra Vings socken där Marias mamma Stina Petersdotter är född. Men jag lyckades i alla fall hitta hennes födelsenotering från 1770 och där står alltså Petter och Mertha som föräldrar.

Marias pappa Lars hade 8 hel- och halvsyskon. Hans föräldrar dvs. Marias farmor och farfar hette Bengt Larsson (1739-1800) och Lena Jonsdotter (1751-1781). Den här familjen verkar ha haft det betydligt bättre. I alla fall i Lars barndom för dels så var pappa Bengt rusthållare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rusth%C3%A5llare) på Törestorp i Synnerby socken och dels så verkar samtliga syskon ha överlevt barndomen, vilket inte är helt vanligt på den här tiden. Lars mamma Lena dog dock redan 1781, när Lars bara var 10 år. Orsaken var ”barnsnöd” vilket är detsamma som ”barnsäng” och detta skedde 2 veckor efter att Lars lillebror Andreas föddes. Andreas verkar dock ha överlevt. Marias farfar Bengt gifte om sig (1783) med en kvinna som hette Cajsa Petersdotter och tillsammans fick de 4 söner och 1 dotter.

Marias farfar Bengt dog år 1800 av ”hetsig feber”. Jag har hittat Bengts bouppteckning (bifogas) men som ni ser så är det inte helt lätt att tyda den. Den som vill får gärna försöka J

Jag har även hittat Marias farfars föräldrar och hennes farmors föräldrar men där har jag bara knapphändiga uppgifter som baseras på hennes farfar och farmors födelsenoteringar. Den enda i denna generation som jag har lyckats få fram några data på är Ingierd Jonsdotter (1708-1783) som var Marias farmors mor och min farmors mormors morfars mormor.

En av anledningarna till att det har varit lite svårare att komma riktigt långt bak i tiden i denna gren är att det saknas en hel del kyrkoböcker och orsaken till detta kan ju vara att Synnerby kyrka brann 1775, http://sv.wikipedia.org/wiki/Synnerby_kyrka

Kanske försvann lite kyrkoböcker i samband med denna brand även fast det på Wikipedia står att det bara var kyrkan- och kyrkotornets tak som brann upp.

Det var alles för nu. Kika gärna in i trädet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family/familyview för där finns som vanligt en hel del mer dokumentation i form av husförhör, födelsenoteringar, vigselnoteringar, etc. Hör av er om ni har några frågor eller liknande. Och som vanligt får ni gärna vidarebefordra till eventuella andra intressenter.

Hejsan

Nu har jag hittat lite nya släktingar i Sandin-grenen av trädet.

För att verkligen se och få lite mer detaljinformation så bör ni naturligtvis gå in i trädet på Ancestry http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family?cfpid=6852781927&selnode=1

Egentligen är det inga större framsteg och inte heller några ”smaskiga” historier men jag tänkte att ni kanske ändå ville veta vad som händer i trädet.

Problemet i den här grenen är framförallt två.

För det första så verkar de generellt ha varit relativt fattiga (drängar, pigor, torpare och några soldater) vilket gör att de flyttar titt som tätt och inte alltid lämnar några bra spår efter sig.

För det andra så saknas det en hel del husförhörslängder i orterna det handlar om. Vissa socknar har luckor i längderna vilket kan antas bero på brand och annat elände och dessutom går längderna inte tillbaka mycket längre än till 1750-talet och då är det svårt att komma så mycket längre. I alla fall f.n. med mina (bristande) kunskaper.

Orterna det handlar om är socknarna runt Synnerby socken som ligger några mil väster om Skara, se Google Maps

Som ni kan se i trädet så har jag i alla fall kommit en bit längre tillbaka i tiden än tidigare och räknar man från de personerna längst bak i denna gren så är jag den 8:e generationen.

En liten historia om svårigheterna med släktforskning

Sedan tidigare hade vi Brita Andersdotter i trädet. Hon är min farmor farfars mor och i de husförhör jag hade med henne och hennes man Johannes Johansson stod hon som född 1806 och även i dödsnoteringen angavs hon som född 1806.

När jag åter började kika på den här grenen så försökte jag förgäves hitta henne i 1806 års födelsebok för Synnerby socken där det stod att hon var född.

Eftersom jag inte hittade henne 1806 så började jag kika på alla ”Brita” födda längre tillbaka i tiden och plötsligt fann jag ett tvillingpar Brita och Ingrid födda på ”rätt dag”, men år 1796, dvs. 10 år ”fel”.

Nu var jag ju tvungen att följa upp den här familjen och se om denna Brita möjligtvis sammanstrålar med Johannes Johansson längre fram i tiden.

Det visade sig då att orten som angavs i födelseboken inte alls fanns i Synnerby socken utan i Skallmeja socken som är en annexförsamling till Synnerby. Så man måste onekligen forska i gammal kyrkohistoria också :-)

Nåväl, letandet gick framåt men jag tappade henne som ung piga och ogift när hon flyttade till Skara stad. I inflyttningslängden brukar prästerna alltid skriva vilken by, gård, gata eller liknande som den inflyttade har flyttat till.

Men tydligen inte i Skara stad år 1825,  för där stod det ”Risberg” i kolumnen ort. Eftersom jag inte hittade orten Risberg någonstans så tänkte jag ge upp men i samma veva hittade jag hennes och Johannes vigselnotering och där stod Brita som piga hos ingenjör Risberg. Det visade sig alltså att just i Skara så skrev man inte till var man flyttar in utan till vem, hmmm!

Efter ytterligare lite letande hittade jag ingenjör Risberg i Skara stadsförsamling och därmed även Brita. Och jag kunde dessutom därigenom koppla ihop Brita född 1796 med Johannes, hurra !

Märkligt att man kunde missa 10 år både i 3 husförhörslängder och i dödsnoteringen.

Makarna Brita och Johannes dog båda två i kolera 1834 med två dagars mellanrum men det visste vi ju redan.

Det var nog allt för nu.

Som vanligt gäller att ni gärna får vidarebefordra detta mail till de som ni tror är intresserade.

Nu ska jag nog gå över till Rosengrensgrenen igen….