Här kommer en liten uppdatering med ”nya” släktingar i Jonssonträdet.
Tidigare startade denna gren med Jonas Månsson Ransfält.
Som ni kanske kommer ihåg så dog han i Finland (1790) under Gustav III:s ryska krig (1788-1790).
Sedan tidigare finns det lite information från Generalmösterrullarna etc. i trädet men jag hittade också en liten notering om Jonas Månssons familj på Stora Kils hembygdsförenings hemsida.

Jonas Månsson Ranslätt är alltså min farfars farfars farfars far.
Jonas barnbarn Jonas Magnusson (1810-1888) och hans fru Anna Elofsdotter (1811-1861) är alltså anfäder till både oss och den amerikanska grenen som jag har berättat om tidigare och därmed även Rick Johnson som jag håller lite kontakt med.

Hur som helst, i trädet ser ni de nya släktingar som tillkommit.
Jag har alltså följt både Jonas Månsson Ranslätt och hans hustru Kjerstin Nilsdotter (1757-1843) bakåt i tiden.
Detta har lett till att jag kommit ytterligare ett par generationer tillbaka och då är vi alltså tillbaka till personer födda på 1600-talet.
Den gren jag kommit längst på är Kjerstins där jag funnit Olof Jonsson som bör vara född c:a 1675. Han är således min farfars farfars farfars mormors morfar.
Problemet när man kommer så här långt bak i tiden är att det bl.a. saknas husförhörslängder och i födelseböcker skrivs oftast bara faderns förnamn ut etc.

Jag har inte hittat så där jättemycket kringinformation men man kan säga att hela den här delen av släkten bor i Stora Kil i Värmland (karta) och nästan ingen verkar flytta därifrån förrän Fritiof Jonsson flyttar till Stockholm på 1880-talet och emigranterna sticker iväg till Amerika på 1890-talet.

Generellt så tror jag den här delen av släkten har haft det ganska knapert. Jag har hittat anteckningar om att flera av dessa anfäder står som ”utfattiga” och liknande. Magnus Jonsson (1782-1858) omnämns t.ex. under de sista c:a 15-20 åren av sitt liv som utfattig och på slutet till och med som rotehjon:
Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden. [Källa Wikipedia]

Här är en notering avseende Magnus Jonsson från 1840-1845 års husförhörslängd. Ni kanske kan hjälpa till att tolka? Jag utläser ungefär ”Utfattig varför till arbete sjuklig” . Magnus blev trots detta 76 år och han dog i lungsot (TBC) 1858.

Ytterligare en orsak till att jag tolkar att denna gren har haft det lite tufft är att jag i princip inte har hittat en enda bouppteckning.

Bland allt jag läser i dokumenten så fångade en tragisk episod mig lite extra:
Nils Eriksson (1722-1791) som alltså är Magnus Jonssons morfar fick först ett barn med 1:a hustrun Karin Nilsdotter (1694-1748), notera åldersskillnaden!
När Karin (som alltså inte är vår släkt) dog så gifte han 1749 om sig med Elin Elofsdotter (1727-1809). De fick tillsammans 8 barn till, 5 killar och 3 tjejer.
Först dog sonen Olof 1752 (1 månad gammal) sedan dröjde det till augusti 1773 då olyckan slog till på allvar!
Inom loppet av åtta dagar dog alla de tre yngsta barnen av rödsot. Ingeborg skulle fylla 10 år, Nils var 7 år och Olof (d.y.) hade precis fyllt 5 år!
En trist historia tycker jag men tyvärr var det ju en vanlig händelse detta år i Sverige. Rödsot eller dysenteri som vi kallar det drabbade mer än 5% av hela svenska befolkningen det här året, enligt Wikipedia:
Mer än 5 % av Sveriges befolkning dog under 1773. Av dödsfallen kan 25 % kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772-1773.

---

Det var nog allt för denna gång och berättelsen ovan var kanske lite tunn och spretig men det blir lite så att jag glömmer bort det jag vill förmedla mellan varven i synnerhet som denna del av trädet har gjorts under en ganska lång tid.
Men kanske blir det lite bättring nu när höstrusket har kommit… :-)

Som vanligt får ni mer än gärna besöka släktträdet och där botanisera bland alla de historiska dokument som finns kopplade till personerna i form av bilder.
Vill ni dela med er till någon annan så är det bara att vidarebefordra och jag svarar gärna på frågor i den mån jag kan.

Som jag tror att jag har nämnt så börjar ju allt fler personer kontakta mig via Ancestry.
Senast blev jag kontaktad av Rick Johnson, Warrenville, Illinois USA.
Han är barnbarnsbarn till Anna Jonsdotter (1837-1906) som var bror till Jonas (Jon) Jonsson (min farfars farfar).
Anna levde och dog i Södra Illberg i Stora Kil i Värmland.

Rick har egentligen ingen stor koll på släkten så jag har hjälpt honom lite grann.
Hans farfar Karl Oscar Jansson (Annas son) emigrerade till USA 1903 tillsammans med fler andra från Stora Kil i Värmland. Även minst två syskon hade då emigrerat före honom.

Jag har lagt in lite information i släktträdet för den som är intresserad.

Om jag har räknat rätt så är far, Classe och Christina bryllingar/fyrmänningar till nämnde Rick Johnson i USA.

Rick skickade över ett foto som han menar är på Anna Jonsdotter.

Tyvärr finns inget datum på fotot enligt Rick.
Jag blir dock lite konfunderad för Anna var ju född 1837 och hon ser ju väldigt ung ut här. Vad säger ni, kanske 30 år?
Tog man porträttbilder bland vanligt folk så pass tidigt som det i så fall måste vara?

Denna gång är det Jonsson-grenen det handlar om.

Jag har kikat lite närmare på min farmors farmors farmor Maja Stina Carlsdotter Werre (1775 – 1861). 

Hela den här delen av släkten kommer från Skarborg och framförallt från socknarna kring Habo och Daretorp, dvs. längs sydvästra sidan av Vättern, karta.

Sedan tidigare visste vi att Maja Stina var född 1775 i Daretorp och att hon hade 3 barn med Andreas Pettersson. Jag hade dock låtit mig luras av husförhören där prästen på ett husförhör efter makens död hade strukit Maja Stina och skrivit att hon var död redan runt 1821, jag hade dock inte lyckats hitta dödsnoteringen. Men när jag nu ”började om” så letade jag vidare i senare förhör och där dök hon helt plötsligt upp igen, det visade sig alltså att prästen hade gjort fel. Jag fann vidare att hon efter första makens död, (Andreas, vår anfader) gifte om sig med en Jan Jönsson Löf och fick ytterligare en son (Anders Johan, född 1818) då hon alltså var 45 år. Maja Stina och Jan levde kvar på Undantagstorpet under Bjälkebo i Gustav Adolfs socken tills de dog. Jan dog 1854 och Maja Stina alltså år 1861, 86 år gammal. Undantag har jag beskrivit tidigare och det betydde alltså i princip ett slags pension, dvs. ett litet torp att nyttja under resten av sin livstid.

Maja Stinas föräldrar hette Carl Carlsson Werre (1746-1833) och Anna Catharina Gabrielsdotter (1751-1825). De gifte sig på Krogstorp i Daretorps socken 1775 och fick sammanlagt 8 barn, 5 tjejer och 3 killar och samtliga verkar ha nått vuxen ålder. De flyttar någon gång i slutet på 1700 talet in på Norra Ekered (Ekeryd) i Gustav Adolfs församling där de bor tills de dör. Denna gård har varit i släktens ägo både innan och efter att denna familj levt här. Här ser ni en bild på ett hus som kommer just därifrån och som möjligen är just det hus som familjerna bodde i?

Carl Carlsson Werre var Skogvaktare och senare Hejderidare. En hejderidare var en person som (urspr. till häst) utövade den omedelbara vården av och uppsikten över kronans skogar inom ett visst större område - i allm. ett härad (Källa: SAOB). Han var inte ensam om att vara skogvaktare i släkten Werre utan både barn och förfäder var detta så det verkar ha gått i arv på något sätt. En intressant detalj är att när jag först började på denna släktgren (med Maja Stina) så skrev jag med automatik hennes efternamn som Carlsdotter men det verkar faktiskt som hon använde Werre för så står det på många husförhör och även på dödsnoteringen. Detta påminner ju en hel del om Rosengrenarna som också var tidiga med att överge patronyma efternamn och där var det ju också skogvaktare inblandade. Hm, tål att forskas vidare på vid tillfälle..? Noterbart är att de har blivit ganska gamla i den här grenen Carl blev dryg 86 och Anna Catharina 74!

Om vi går vidare till Maja Stinas pappas föräldrar så hamnar vi hos familjen Carl Nilsson Werre (1705 – 1787) och Christina Sparin (1705-1759). Enligt vissa källor (se not 1, nedan) som jag har hittat så fick de sammanlagt 9 barn men jag har bara kunnat bekräfta 6 av dessa med födelsenotiser, än så länge. Av dessa dör en dotter redan efter någon vecka men i övrigt verkar alla ha överlevt barndomen i alla fall. Det kan nämnas att i bouppteckningen nämns 7 barn vid namn så det där med 9 barn kan nog stämma ändå. Även denne Carl var skogvaktare och omnämns även som kronoskogvaktare. Som ni ser så blev ju även han väldigt gammal! Enligt dödsnoteringen så ser det ut att stå ”död av swår werck i benen”. Märklig orsak men det kan ju naturligtvis ha varit vad som helst.

Vi går tillbaka ytterligare en generation till Nils Arvidsson Werre (1642-1714) och hans andra fru Annika Jonsdotter Hellstedt (ca 1670-1748). Nils och Annika gifte sig den 15/11 1696 i Kymbo socken. Nils var änkling efter att hans första hustru Ingeborg dött år 1695. Troligtvis fick han fler barn än vad jag har lyckats finna, vissa källor indikerar hela 9 barn men jag har bara lyckats finna 3 stycken med fru Annika och ett tvillingpar med frun Ingeborg, dessa tvillingar dog samma år som de föddes (1691). Annikas födelseår är beräknat utifrån dödboken där det står att hon blev 78 och 1/3 år. Nils var Ryttarkorpral och rusthållare, han tillhörde Kymbo socken, Stommens Rote i Vartofta Kompani, Skaraborgs Regemente. På Nils dödsnotering står det ”död den 14 feb begrofs den 23 feb under sin häll”. Jag har inte riktigt förstått vad det betyder. En ”häll”, kanske är det en berghäll man menar? I så fall kanske det menas att han begravdes under någon berghäll där han bodde, vad tror ni?
Via Centrala Soldatregistret i Linköping som är sökbart på nätet så har jag funnit att Nils antogs 1685 och avgick 1695. Detta är ju ett indexerat register och man kan beställa originalinformationen från dem men det har jag inte gjort ännu. Återkommer om jag gör det framöver.

Nu går vi tillbaka ytterligare en generation. Nils Werres andra fru hette ju Annika Jonsdotter Hellstedt och det är jag säker på och därmed kan man anta att fadern hette Jon eller Jonas i förnamn och Hellstedt i efternamn. Enligt en del källor (återigen se not 1 nedan) så ska hennes far vara Jonas Jonsson Hellstedt och det stämmer väl med namnet och han bodde även i samma socken där vigseln mellan Annika och Nils ägde rum (Kymbo). Men då det saknas många kyrkoböcker och att texten på 1600-talet är svårläst så kan jag inte med 100% säkerhet säga att det är rätt person men det är högst sannolikt. Jag har lagt in denna person i trädet med tydliga noteringar om att jag inte är säker men om det är korrekt person så är det lite kul.
Jonas omnämns nämligen som ”Schoulfougde öfver Wisingsö”. Han var även militär i Kymbo socken, Spakgårdens Rote i Vartofta Kompani, Skaraborgs Regemente. I första noteringen jag har hittat så är han korpral men senare sergeant. Men det ”roligaste” är ändå dödsdatumet i Centala Soldatregistret, nämligen 1709-06-28 Poltava, Ukraina. Det innebär alltså att han med största sannolikhet var en av alla de svenskar som stupade vid slaget vid Poltava som ägde rum just denna dag.
Oavsett om jag ännu inte lyckats till 100% styrka korrektheten avseende denna person så hetta Annikas far onekligen Jonas och föddes i mitten på 1600-talet. Han var alltså min farmors farmors farmors farfars morfar, 10 generationer!

Om vi backar tillbaka till Maja Carlsdotter Werre som vi började med så kan ni i trädet även följa hennes släktingar på mammans sida ytterligare två generationer bakåt men där finns det mer att göra som jag inte är klar med.

I släktträdet finns mycket mer information med källor i form av bilder från kyrkböckerna, vigselbevis, bouppteckningar etc. så kika gärna in där. Släktträdet finner ni förhoppningsvis här, inloggning krävs nog.

Not 1 – Om källor m.m.
Min primära källa är Arkiv Digital där jag kan bläddra direkt i kyrkoböckerna m.m. Men på Ancestry finns det ju mängder med släktforskare som man kan finna information ifrån och jag är även med i en förening som heter DIS och även där kan man söka i andras forskningar. Jag använder naturligtvis dessa källor också som hjälp men jag vill alltid själv hitta de primära källorna och det är inte alltid att jag lyckas. Anledningen kan dels vara att jag har vissa svårigheter att tyda all text framförallt på 1600-talet men dessutom så misstänker jag att vissa forskare ”fabulerar”. Dvs. de hittar någon person som kan tänkas vara korrekt och så lägger de in denna person. Därefter kommer någon annan mindre noggrann släktforskare och använder den förstas uppgift som källa. Därefter så sprids dessa uppgifter som helt korrekta sanningar. Olyckligt tycker jag. Så jag jobbar alltså efter devisen att alltid kunna styrka en uppgift med en faktisk notering i ett historiskt dokument. I vissa undantagsfall kan jag skriva ner en osäker uppgift men då noterar jag alltid det på ett mycket tydligt sätt.
Jag kan även nämna ytterligare en illustration av ovan beskrivna problem: Jag kan ju i Ancestry se vilka som använder mina bilder etc. och det händer åtminstone en gång i veckan att folk ”snor” mina bilder. Jag brukar då gå in och kolla vem de kopplar ihop bilden med och det är säkert i mer än 30% av fallen helt fel person. Dvs. de tar min bild på en dödsnotering avseende t.ex. Jonas Månsson Ranslätt, 1790 och kopplar ihop med någon helt annan Jonas Månsson och använder den som källa, märkligt!