Nu har jag gått vidare med Grundläggaren Adolph Andersson och framförallt hans fru Anna Cajsa Andersdotter.
I samband med detta så har jag även prövat lite rapporter i mitt släktträdsprogram. Jag vet inte om det blev så bra men de bifogas i PDF-format.
Grundläggare Andersson har vi ju kikat på tidigare men nu har jag kompletterat med massa dokument som har lett till en nästan komplett tidslinje.
För den oinvigde: Adolfph Andersson (1841-1906) är alltså min morfars morfar.
Han och frugan flyttade till Stockholm från Berg i Skaraborg någon månad efter att de hade gift sig (1866).
Det som är nytt är att jag nu vet vilka gator familjen bodde på i Stockholm. Bland annat bodde de på Tre Backar Långgata, denna gata döptes om vid den stora namnrevisionen 1885 till Tegnérgatan.
En annan detalj var att i slutet av hans liv så flyttade de ut till Katrinelund på Lidingö (1901) där han också dog 1906.
För den som vill veta mer om vilka adresser familjen bodde på i stan så är det bara att kika in i trädet.
Därefter har jag alltså fokuserat på grundläggarens fru Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) eller framförallt på hennes släkt.
Efter grundläggarens död bodde hon kvar på Lidingö i nästan 10 år och därefter (1915) så flyttar hon till Maria församling, men jag kan inte hitta henne därefter.
Anledningen är att man under den här perioden inte hade församlingsböcker i Stockholm på samma sätt som tidigare utan det var Rotemansarkivet (1878-1926) som gällde.
Stockholms Stadsarkiv som håller på att indexera dessa böcker har inte hunnit klart med alla rotlar ännu så det går inte att söka i det på nätet avseende vissa församlingar/rotlar.
En intressant detalj är att på födelsenoteringen så står det Anna Cajsa och så heter hon ganska länge i husförhören men sen står det Katarina vilket det också gör på gravstenen.
Morsan, du hade skrivit även Karin på henne är det för att du vet att hon kallades för det eller finns det någon annan källa? Jag har nu i alla fall ”officiellt” benämnt henne som Anna Cajsa (Katarina/Karin) Andersdotter. Karin kan vi ju ta bort i fall jag missuppfattat något.
Längst ner ser ni en del-bild av släktträdet och allt ovanför den gula linjen är alltså nya personer i trädet från Anna-Cajsas släkt. Som ni ser på bilden så får inte alla plats. Ovanför Jonas Gunnarsson finns ett släktled till men det ser ni ju om ni går in i trädet på Ancestry.
Hela den här grenen kommer från Lerdala, Bergs och Götene socken i Skaraborg. På kartan längre nedan är Lerdala kyrka markerat och det är alltså Vänern man ser uppe i högra hörnet. Alla i den här släkten verkar ha fötts och bott kvar i generationer inom triangeln som bildas av Mariestad, Skara och Skövde.
Framförallt är det vid Skräddareslätten, Karstorp i Lerdala som de flesta i grenen har sina rötter.
Anna Cajsa (morfars mormor) hade bara ett syskon (Maja Lisa) och det berodde på att mamman dog i samband med Anna Cajsas födelse.
Pappan till Anna Cajsa hette Anders Gustafsson och han gifte om sig med en annan kvinna (finns i trädet) men hon hade inga barn som jag kan se och de fick heller inga gemensamma barn.
Anders Gustafsson (1816 – 1881) var bonde liksom alla i den här grenen verkar ha varit. Han dog av förkylning! Det var andra tider då!
Anders far Gustaf Jonsson (1786-1857) och hans fru Maja Andersdotter (1787-1878, obs! +90 år) fick lite fler barn, 6 stycken, 4 söner och 2 döttrar. Tyvärr dog 2 av dessa redan innan ettårsdagen.
Anders och Maja verkar inte haft så stor fantasi när det gäller sönernas namn för 2 av dem döptes till Johannes och en till Jonas! Märklig tradition detta att man ofta döpte det senaste barnet till samma sak som ett dött syskon.
Det känns som sagt lite så som vi gjorde med katterna…. J
Mamma Majas släkt blir svår att följa bakåt i tiden för hon är född i Götene och stora delar av deras kyrkoarkiv förstördes vid en brand 1807 i komministerbostaden i Götene.
Pappa Gustaf skulle jag nog kunna tänka mig att forska lite mer i för 1838 dömdes han enligt husförhörslängderna till ”Obehörigt tal inför rätta” (se bifogad bild). Jag har ännu inte hunnit söka efter rättegångsprotokoll eller liknande. Dock har jag försökt ta reda på vad brottet innebär men jag har ännu inte hittat någon exakt förklaring. Kan det vara motsvarande ”falsk utsago” eller ”mened” eller liknande? Eller var det så att han helt enkelt öppnade käften vid fel tillfälle, han var ju trots allt bara bonde! Ni kanske har några roliga eller mer underbyggda förslag?
Gustaf Jonssons far hette Jonas Gunnarsson (1738 – 1802) och han var gift med Lisbedda Andersdotter (1750 - ?). Här har jag ännu inte djupdykt i denna familj men även Jonas var bonde och de fick minst 5 barn (3 döttrar och 2 söner).
Gustafs bror hette Anders Jonsson, så där har vi en namne till dig, Anders J
För den som vill ge sig på att tolka riktigt gammal skrift så kan ni titta in i trädet och kika på Gustafs födelsenotering från den 16 dec 1738, inte helt lättläst !!
Från ovan nämnda födelsedokumentet och även från Jonas dödsnotering så har jag fått fram att Gustafs föräldrar hette Gunnar Jonsson och Annika Olofsdotter.
Gunnar och Annika bör vara födda på riktigt tidigt 1700-tal och de är alltså min morfars-mormors-farfars-farfars-far/resp. mor om jag har fått till det rätt.
Spontant känns det som den här grenen inte var så jättespännande förutom Gustafs dom J.
Men det känns däremot som denna gren hade det förhållandevis bra förutom några tragiska dödsfall. Det faktum att de står som bönder och hemmansägare och i princip bor på samma ställe hela tiden styrker tron i att de hade det ganska ok. Dessutom tycker jag att de vekar ha blivit ganska gamla.
Som vanligt finns det massor med dokument osv. i trädet så det är bara att kika in för den mer intresserade.
Nu följer karta och släkträdsklipp….
