Här kommer en liten uppdatering med ”nya” släktingar i Jonssonträdet.
Tidigare startade denna gren med Jonas Månsson Ransfält.
Som ni kanske kommer ihåg så dog han i Finland (1790) under Gustav III:s ryska krig (1788-1790).
Sedan tidigare finns det lite information från Generalmösterrullarna etc. i trädet men jag hittade också en liten notering om Jonas Månssons familj på Stora Kils hembygdsförenings hemsida.
Jonas Månsson Ranslätt är alltså min farfars farfars farfars far.
Jonas barnbarn Jonas Magnusson (1810-1888) och hans fru Anna Elofsdotter (1811-1861) är alltså anfäder till både oss och den amerikanska grenen som jag har berättat om tidigare och därmed även Rick Johnson som jag håller lite kontakt med.
Hur som helst, i trädet ser ni de nya släktingar som tillkommit.
Jag har alltså följt både Jonas Månsson Ranslätt och hans hustru Kjerstin Nilsdotter (1757-1843) bakåt i tiden.
Detta har lett till att jag kommit ytterligare ett par generationer tillbaka och då är vi alltså tillbaka till personer födda på 1600-talet.
Den gren jag kommit längst på är Kjerstins där jag funnit Olof Jonsson som bör vara född c:a 1675. Han är således min farfars farfars farfars mormors morfar.
Problemet när man kommer så här långt bak i tiden är att det bl.a. saknas husförhörslängder och i födelseböcker skrivs oftast bara faderns förnamn ut etc.
Jag har inte hittat så där jättemycket kringinformation men man kan säga att hela den här delen av släkten bor i Stora Kil i Värmland (karta) och nästan ingen verkar flytta därifrån förrän Fritiof Jonsson flyttar till Stockholm på 1880-talet och emigranterna sticker iväg till Amerika på 1890-talet.
Generellt så tror jag den här delen av släkten har haft det ganska knapert. Jag har hittat anteckningar om att flera av dessa anfäder står som ”utfattiga” och liknande. Magnus Jonsson (1782-1858) omnämns t.ex. under de sista c:a 15-20 åren av sitt liv som utfattig och på slutet till och med som rotehjon:
Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden. [Källa Wikipedia]
Här är en notering avseende Magnus Jonsson från 1840-1845 års husförhörslängd. Ni kanske kan hjälpa till att tolka? Jag utläser ungefär ”Utfattig varför till arbete sjuklig” . Magnus blev trots detta 76 år och han dog i lungsot (TBC) 1858.
Ytterligare en orsak till att jag tolkar att denna gren har haft det lite tufft är att jag i princip inte har hittat en enda bouppteckning.
Bland allt jag läser i dokumenten så fångade en tragisk episod mig lite extra:
Nils Eriksson (1722-1791) som alltså är Magnus Jonssons morfar fick först ett barn med 1:a hustrun Karin Nilsdotter (1694-1748), notera åldersskillnaden!
När Karin (som alltså inte är vår släkt) dog så gifte han 1749 om sig med Elin Elofsdotter (1727-1809). De fick tillsammans 8 barn till, 5 killar och 3 tjejer.
Först dog sonen Olof 1752 (1 månad gammal) sedan dröjde det till augusti 1773 då olyckan slog till på allvar!
Inom loppet av åtta dagar dog alla de tre yngsta barnen av rödsot. Ingeborg skulle fylla 10 år, Nils var 7 år och Olof (d.y.) hade precis fyllt 5 år!
En trist historia tycker jag men tyvärr var det ju en vanlig händelse detta år i Sverige. Rödsot eller dysenteri som vi kallar det drabbade mer än 5% av hela svenska befolkningen det här året, enligt Wikipedia:
Mer än 5 % av Sveriges befolkning dog under 1773. Av dödsfallen kan 25 % kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772-1773.
---
Det var nog allt för denna gång och berättelsen ovan var kanske lite tunn och spretig men det blir lite så att jag glömmer bort det jag vill förmedla mellan varven i synnerhet som denna del av trädet har gjorts under en ganska lång tid.
Men kanske blir det lite bättring nu när höstrusket har kommit… :-)
Som vanligt får ni mer än gärna besöka släktträdet och där botanisera bland alla de historiska dokument som finns kopplade till personerna i form av bilder.
Vill ni dela med er till någon annan så är det bara att vidarebefordra och jag svarar gärna på frågor i den mån jag kan.
