Denna gång har jag kikat lite närmare på Johannes Nilsson (1816-1879). Han är alltså min farmors morfars far.
Det vi visste sedan tidigare var att Johannes föddes i Händene socken i Skaraborg, några km nordväst om Skara. Hela den här grenen av släkten kommer även i övrigt från Skaraborg.
Johannes står omväxlande som dräng (i unga år), torpare och skomakare. I bouppteckningen står det skomakare. Först vara Johannes gift med Stina Johansdotter (1811-1868) som är mor till de fyra barnen, två killar och två tjejer. Ett av barnen dog i rödsot (dysenteri) när hon var drygt 12 år.
Hustrun Stina dog som sagt 1868 men då var ju barnen redan vuxna. Ett år senare gifter Johannes om sig med Stina Johannesdotter (f. 1818, notera samma namn nästan :-) och i samband med detta flyttar han till Skara stad där han också dör 11 år senare.
Den nya hustrun Stina och Johannes fick av naturliga skäl inga barn ihop så henne har jag inte kikat vidare på.
Johannes föräldrar hette Nils Johansson (f. 1781 i Stenum, d. 1826 i Händene) och Brigitta Bengtsdotter (f. 1786 i Skånings-Åsaka, d. 1837 i Händene). Nils fick i ett tidigare äktenskap två döttrar. Nils första fru dog i barnsäng och dottern som föddes då dog senare, när hon bara var 2½ år.
Brigitta – som även kallades Brita – och Nils fick tillsammans fem barn varav Johannes Nilsson alltså var ett. Övriga fyra var alla döttrar och däribland finns tvillingarna Greta och Stina som föddes 1821. Tyvärr dog Stina efter bara några veckor och Greta efter ett drygt år. Det kan nämnas att även Brita själv var tvilling, hennes tvillingbror Anders dog som väldigt ung (1½ år).
Nils bodde på Lommagården men några år efter vigseln med Britta så flyttar de till Rödjebacken där de båda så småningom dör. Under en ca 10 år lång period står Nils som ordningsman i socknen. Det verkar finnas lite olika tolkningar av vad en ordningsman var och jag har inte funnit något entydigt men denna tolkning som jag har hittat på ett forum låter trovärdig:
Ordningsman var den som höll ordning på byns sedlighet och ordning. Han skulle sedan rapportera detta till prästen. Denna tjänst omfattade ett eller flera år. Han var alltså prästen, kyrkans och kyrkorådets underrättare.
När Nils dör är ju samtliga hans och Brittas barn omyndiga och enligt bouppteckningen så är det inte mamma Brita som blir förmyndare för barnen utan där föreslås Torparen Andreas Nilsson i Goro under Baggagården som förmyndare. Det var väl så man gjorde på den tiden, för inte kunde väl kvinnofolk vara förmyndare, antar jag.
På Nils Johanssons sida har jag lyckats komma tillbaks ytterligare ett led i släktträdet och ni kan se hans föräldrar Johannes Arvidsson (1747-1806) och Anna Nilsdotter (1747-1807) i trädet, där ni även finner Nils syskon mm.
Bland problemen att komma längre bak här finns det faktum att stora delar av arkiven förstördes vid en brand 1807 i Götene komministerbostad så därför finns väldigt lite material mellan åren 1731-1806 för bl.a. Ledsjö socken där Johannes Arvidsson var född.
På Britta Bengtsdotters sida har jag kommit ytterligare 2 led bakåt. Brittas far Bengt Larsson (1742-1815) och mor Annica Andersdotter (1751-1817) bodde i Nedre Sanna i Skånings-Åsaka socken och de verkar ha haft det lite bättre ställt, Bengt står som hemmansägare och bouppteckningen visar på nettotillgångar på hela 581 Riksdaler!
Genom Bengts och Annicas dödsnoteringer har jag även lyckats finna ut vad deras föräldrar hette, nämligen Lars Pehrson och Britta Andersdotter resp. Anders Andersson och Maja Pehrsdotter.
Dock har jag inte lyckats finna mer information om dessa personer p.g.a. att kyrkoarkiv saknas m.m.
Jag uppskattar att Lars Pehrson och Britta Andersdotter är födda omkring år 1710. De är alltså min farmors morfars farmors farmor resp. farmors morfars farmors farfar.
Det var allt om uppdateringarna.
Nu en liten annan sak.
Arkiv Digital som jag använder fotograferar ju hela tiden nya bilder och idag har de över 56 miljoner bilder som jag kan söka i. När jag började 2012 så var det c:a 35 miljoner bilder så det ökar med en bra takt.
Bl.a. tack vare detta har jag hittat fler bouppteckningar m.m. Dessa ger ju ännu mer ”kött på benen” om hur de hade det, framförallt ekonomiskt men man kan även finna en hel del andra intressanta saker.
På skoj ägnade jag mig åt en liten ekonomisk jämförelse:
Vinskänken Johan Alexander Emanuel Rosengren dog ju 1884 och enligt mor och fars suveräna transkribering av den bouppteckningen framgår det att hans dödsbo uppgick till 308 073:53.
Johannes Nilsson som jag inledde denna lilla beskrivning med dog ju 1879 han hade tillgångar på 102 kronor men efter skulder m.m. så blev det bara 3:75 kvar.
Det var skillnad på folk och folk även då
En liten intressant sak är att på nästan alla bouppteckningar som jag kikat på står det innan slutsummeringen; ”avgår de fattigas andel” eller ”fattigprocent”.
Efter lite sökande så fann jag att detta var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Ofta kvitterade tydligen prästen denna ”skatt” direkt på själva bouppteckningen.
Skatterna slog ju fel även på den tiden. Dödsboet efter Nils Johansson (Johannes Nilssons far, som jag nämner här ovan) fick betala 0,9 Riksdaler i fattigprocent trots att hela dödsboet visade ett underskott på ca 74 Riksdaler!
--
Det var alles för denna gång. Hör av er om ni har några frågor etc. och som vanligt går det bra att vidarebefordra om någon mer intresserad finns. Och naturligtvis finns det mängder med fler dokument m.m. i släktträdet.
