Per F Jonsson

Det Rosengrenska fotoalbumet

Wed, 28 Nov 2018 20:38:50 +0100

Egentligen borde jag ha lagt ut detta för länge sedan här på min "blogg" men bättre sent än aldrig :-)

Detta fotoalbum (se längst ner) kommer från min mor Margareta Jonssons (f. Rosengren) syster, Marianne Darin (f. Rosengren).

OBS! Tipsa gärna mig om du känner till något om bilderna i fotoalbumet nedan.

Det är min far Jan F Jonsson som har skannat in det. Detta gjordes 2016 och då skriver han så här:

När jag gick igenom det så upptäckte jag att det inte fanns en enda anteckning om när eller var fotona tagits och inte heller några namn på personerna (Med undantag för dr Johan Alexander Rosengren i Smedslätten). [Reds. anm: Johan Alexander Rosengren, f. 1865 d. 1938, se bild 8-10 i bildspelet nedan. Ålder kanske 15 - 25 år? I så fall bör bilderna vara tagna runt 1880-1890]

Jag och Per diskuterade om hur man skulle komma vidare och han föreslog att jag skulle skanna samtliga foton och ge dem till honom så att han eventuellt skulle kunna identifiera dem med hjälp av olika släktforskningssidor. [Reds. anm: Bilderna är uppladdade till Rötters Porträttfynd, 2017-01-16]

Jag försökte ta fram fotona ur sina ”fickor” utan att skada albumet, men det visade sig helt omöjligt. Fotona är monterade rygg mot rygg och har fäst vid varandra och albumbladens papper har dessutom åldrats så att det går sönder när man försöker dra ut fotona.

Därför återstod bara att ta ut fotona med våld och då visade det sig att det var en klok åtgärd eftersom fotoateljéns namn blev synligt:

Detta kommer förhoppningsvis vara till hjälp i den fortsatta efterforskningen.

Det visar sig också att en del foton har vackra tryck på baksidan. Det här är spännande:

Ett enda foto har text på baksidan ("Egfrid och Anna 6 dec 1899") och den är ju också spännande!:

[Reds. anm: Enligt Sveriges dödbok 1901-2013 så finns det två avlidna Egfrid i Sverige. Knut Albin Egfrid Herlitz (1867-1920), gift man. Och Willgott Egfrid Lundgren (1849-1911), ogift man. Den förstnämnda har jag hittat på MyHeritage och det finns onekligen vissa likheter, men om Anna på bilden nedan är hans fru så stämmer inte det med uppgifterna på MyHeritage. Kan det vara en syster, kusin eller liknande?]

Bromma i februari 2016
Jan F Jonsson

Klicka på bilderna för att se i större format

Familjen Redell

Tue, 27 Nov 2018 21:50:07 +0100

Eftersom jag och min far Jan Jonsson pratade om Per Strandberg och Margareta Redell häromdagen så har jag nu kompletterat släktträdet (inloggning krävs) med lite ”modernare” information avseende Redellarna (se skärmklipp nedan). Notera att dessa inlagda personer ännu inte finns i personlistan här på sajten, uppdatering krävs.

Egentligen är de ju ganska avlägsna släktingar men ändå…

Bl.a. har jag lyckats ”spåra” vem Bengt Redells (f. 1906) fru ”Essie” var.

Tidigare stod det alltså bara ”Essie” men hon hette Ellen Elisabet Andriette Bern, f 1903 i Lund, d 1969 i Munkors.

För de i släkten som inte är så insatta: Johan Redell som visas högst upp i klippet är alltså bror till min fars farmor (Maria Lydia Redell). De var tvillingar och födda 1872.

Uppgifterna i trädet avseende nästan alla dessa "nya" personer är hämtade från diverse register och inte alltid styrkt med utdrag ur de faktiska böckerna (födelse, dop, vigsel, död osv.), som jag brukar göra. Anledningen är dels för att jag inte tycker det är jätteviktigt avseende denna gren och framförallt för att det är för "moderna" uppgifter, så böckerna är inte alltid "fria" p.g.a. ”sekretessreglerna”.

Notera att inte alla i Redellträdet nedan kan visas i samma bild. Johan Olof Martin Redells 4 barn och Anna Karin Maria Redells 4 barn syns inte. Vill man kika runt så får man gå in i trädet (inloggning krävs).

Rosengrens källare - länkar

Wed, 21 Nov 2018 21:03:51 +0100

Idag satt jag och små-googlade lite på "Rosengrens källare" för att se om jag kunde hitta något "nytt".

Då kom jag på att i min ålder så kommer man ju inte ihåg vad som är nytt och inte :-)

Så därför beslutade jag mig för att skapa lite länkar till olika sidor som nämner Rosengrens Källare.
Kanske fyller jag på dessa framöver

Gyllenberg & Rosengren - Fonografinspelningar

Mon, 12 Nov 2018 21:26:00 +0100

Igår skrev jag lite om företaget Gyllenberg & Rosengren som min mammas farfar Erik Sigfrid Rosengren (1859 - 1945) grundade tillsammans med Gustaf Gyllenberg c:a år 1888.

Hos släkten idag är företaget - som min morfar Sven Rosengren (1893 - 1967) drev vidare - mest känt som ett företag som sysslade med klockor och ur.
I ett blogginlägg från 2015 skrev jag förvisso lite om fonografrullar m.m. men nu verkar det som att även fonografinspelningar var en del av verksamheten.

Bl.a. hade företaget den då kände svenske operettsångaren och skivartisten August Svensson (1871 - 1937) i sitt "stall" (Källa: August Svensson, Wikipedia)

Här nedan återfinns ett antal av företagets fonografinspelningar, där man bl.a. kan lyssna på hur August lät när det begav sig. Hur han såg ut kan man se på nedanstående bild från 1908.

Källa Wikimedia Commons

Gyllenberg & Rosengren - fonografinspelningar

Källa: arkivkopia.se, Urkälla: KB

Klicka och lyssna via länkarna nedan, men tänk på att kvalitén ofta är lite sisådär :-)

Saeterjentens søndag / Svensson, August
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0657

Björkens visa / Svensson, August
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0651

Min lilla vrå bland bergen / Svensson, August
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0484

På Roines strand. Finsk folkvisa
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0060

Du gamla, du friska / Bergström, Oscar [?]
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0059

Fritz bleib hier
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0057

Fåglalåt-polka
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0054

Katarina
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0053

Margaretha ur op. Faust / Svensson, August
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0050

Södermanlands regementes marsch
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0048

Skepparevisa / Svensson, August
https://arkivkopia.se/sak/fonoinsp-ZA_V78-0045

PS. Om detta inlägg: Jag kan i dagsläget inte garantera att det är samma August Svensson som står som sångare på de fonografiska inspelningarna hos KB och som omnämns på Wikipedia. Men jag bedömer det som högst troligt. DS.

Gustaf Gyllenberg och Gyllenberg & Rosengren

Sun, 11 Nov 2018 01:02:18 +0100

Det var ju ett tag sedan jag skrev något i denna blogg. Men det är ju så det är, engagemanget går upp och ner även om intresset för släktforskningen hela tiden finns där.

Denna gång har jag kikat lite mer på Gustaf Gyllenberg (1847-1927) som var en av delägarna till Gyllenberg & Rosengren. Jag hade ju en välgrundad misstanke om att han är den oäkta sonen till Charlotta Gustavsdotter (f 1822) som i sin tur var syster till Greta Lisa Gustavsdotter (1814-1861) och Christina Gustavsdotter (1828-1908) som båda hade ihop det med Johan Alexander Emanuel Rosengren (1826-1884), dvs. "vinskänken". Christina var mamma till Erik Sigfrid Rosengren (1859-1845) som var den andra grundaren och delägaren till Gyllenberg & Rosengren.

Det visade sig att jag hade helt rätt för nu har jag forskat fram en komplett tidslinje för Gustaf Gyllenberg från födseln i Värmland till hans död på Odengatan 56 i Stockholm. Denna kommer inom kort läggas in på Gustafs profil i släktträdet på Ancestry, länken kräven att du har inloggning till Ancestry.

Fram till 1862 levde Gustaf med sin mor på olika adresser i Kristinehamn. Gustaf står som "oäkta" och mamma Charlotta står som piga och "inhyst" större delen av tiden. 1853 får Gustaf en bror, Carl, som också benämns som "oäkta". Detta gjorde säkert inte saken lättare för Charlotta och den lilla familjen flyttar 10 gånger på 15 år!

På det sista husförhöret (1861-1862) i Kristinehamn så ändras Gustafs efternamn till Gyllenberg. Det finns i husförhöret ingen närmare förklaring. Jag gissar att han antingen tog namnet för att det lät bra eller så var hans far faktiskt en Gyllenbergare (se ätten Gyllenberg, https://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllenberg och https://www.gyllenberg.nu). Detta återstår att eventuellt ta reda på.

Några dagar innan sin 15 årsdag 1862 flyttar Gustaf på egen hand till Stockholm. 1863 står han som lärling till urmakare Per Nilsson Wohlin (1837-1889). Wohlin urhandel är en av de mest anrika uraffärerna i Stockholm och grundades 1858. Butiken på Stora Nygatan 25 fanns kvar till alldeles helt nyligen och kanske finns den stora klockan som hängde över butiken kvar ännu?

Jag är inte säker på att Gustaf Gyllenberg verkligen blev klar som urmakare för ända fram till 1872 står han som lärling och nästa yrkesnotering är 1876 då han nämns som Handelsbokhållare. Därefter nämns han som handlare och senare grosshandlare. Men vi vet att han alltså grundade Gyllenberg & Rosengren tillsammans med min morfars (Sven Rosengren) far Erik Sigfrid Rosengren.

Enligt Wohlins urhandel (https://wohlinurhandel.se/stora-nygatan-25/) så startades partihandeln av Wohlins och senare övertogs denna av Gyllenberg & Rosengren. Gyllenberg & Rosengrens partihandel låg alltså i våningen ovanför Wohlins urhandel och på nedanstående bilder kan man se både hur det såg ut utanför lokalen och inne hos Gyllenberg & Rosengren. Det roligaste tycker jag är de två interiörbilderna. Jag tror att det skulle kunna vara Erik Sigfrid Rosengren på bild nummer 1, mannen till vänster, men jag är inte säker? Klicka gärna på bilderna för större format.

Bildkälla: Wohlin urhandel

Ingarö - Strömdalen

Wed, 14 Dec 2016 00:00:00 +0100

Senaste tiden har jag inte ägnat mig så jättemycket åt släktforskningen men jag började fundera lite på Ingarö och hur det såg ut där innan Herbert köpte tomterna på 40-talet.

Jag har skrivit ner några rön i denna PDF-fil. Underlag är diverse församlingsböcker, kartor, bouppteckningar m.m.

Nedan finner ni även underlagen som är bilder från böckerna, kartor m.m. ifall någon vill fördjupa sig.

Jag tycker det hus som stod där lekstugan står idag är lite intressant. Far, farbror eller faster kanske har berättat tidigare men när revs det?

Har någon varit inne i det huset och i så fall hur stort var det?

Jag tycker det är lite märkligt att ett hus som inte kan ha varit mer än c:a 30-40 år revs, var det så nergånget?

Som ni kanske märker om ni kikar i PDF-filen så har jag inte kommit fram till något väldigt revolutionerande men jag ville ändå dela med mig.

Hör gärna av er om ni upptäcker några konstigheter eller fel.

Jag kör alltså med farsans förkortning SE&O, dvs. ”salve errore et omission” eller ”errors and omissions excepted”.

Klicka på bilderna för större format.

Jonas Månsson Ranslätt - M.fl.

Tue, 11 Oct 2016 18:05:56 +0200

Här kommer en liten uppdatering med ”nya” släktingar i Jonssonträdet.
Tidigare startade denna gren med Jonas Månsson Ransfält.
Som ni kanske kommer ihåg så dog han i Finland (1790) under Gustav III:s ryska krig (1788-1790).
Sedan tidigare finns det lite information från Generalmösterrullarna etc. i trädet men jag hittade också en liten notering om Jonas Månssons familj på Stora Kils hembygdsförenings hemsida.

Jonas Månsson Ranslätt är alltså min farfars farfars farfars far.
Jonas barnbarn Jonas Magnusson (1810-1888) och hans fru Anna Elofsdotter (1811-1861) är alltså anfäder till både oss och den amerikanska grenen som jag har berättat om tidigare och därmed även Rick Johnson som jag håller lite kontakt med.

Hur som helst, i trädet ser ni de nya släktingar som tillkommit.
Jag har alltså följt både Jonas Månsson Ranslätt och hans hustru Kjerstin Nilsdotter (1757-1843) bakåt i tiden.
Detta har lett till att jag kommit ytterligare ett par generationer tillbaka och då är vi alltså tillbaka till personer födda på 1600-talet.
Den gren jag kommit längst på är Kjerstins där jag funnit Olof Jonsson som bör vara född c:a 1675. Han är således min farfars farfars farfars mormors morfar.
Problemet när man kommer så här långt bak i tiden är att det bl.a. saknas husförhörslängder och i födelseböcker skrivs oftast bara faderns förnamn ut etc.

Jag har inte hittat så där jättemycket kringinformation men man kan säga att hela den här delen av släkten bor i Stora Kil i Värmland (karta) och nästan ingen verkar flytta därifrån förrän Fritiof Jonsson flyttar till Stockholm på 1880-talet och emigranterna sticker iväg till Amerika på 1890-talet.

Generellt så tror jag den här delen av släkten har haft det ganska knapert. Jag har hittat anteckningar om att flera av dessa anfäder står som ”utfattiga” och liknande. Magnus Jonsson (1782-1858) omnämns t.ex. under de sista c:a 15-20 åren av sitt liv som utfattig och på slutet till och med som rotehjon:
Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden. [Källa Wikipedia]

Här är en notering avseende Magnus Jonsson från 1840-1845 års husförhörslängd. Ni kanske kan hjälpa till att tolka? Jag utläser ungefär ”Utfattig varför till arbete sjuklig” . Magnus blev trots detta 76 år och han dog i lungsot (TBC) 1858.

Ytterligare en orsak till att jag tolkar att denna gren har haft det lite tufft är att jag i princip inte har hittat en enda bouppteckning.

Bland allt jag läser i dokumenten så fångade en tragisk episod mig lite extra:
Nils Eriksson (1722-1791) som alltså är Magnus Jonssons morfar fick först ett barn med 1:a hustrun Karin Nilsdotter (1694-1748), notera åldersskillnaden!
När Karin (som alltså inte är vår släkt) dog så gifte han 1749 om sig med Elin Elofsdotter (1727-1809). De fick tillsammans 8 barn till, 5 killar och 3 tjejer.
Först dog sonen Olof 1752 (1 månad gammal) sedan dröjde det till augusti 1773 då olyckan slog till på allvar!
Inom loppet av åtta dagar dog alla de tre yngsta barnen av rödsot. Ingeborg skulle fylla 10 år, Nils var 7 år och Olof (d.y.) hade precis fyllt 5 år!
En trist historia tycker jag men tyvärr var det ju en vanlig händelse detta år i Sverige. Rödsot eller dysenteri som vi kallar det drabbade mer än 5% av hela svenska befolkningen det här året, enligt Wikipedia:
Mer än 5 % av Sveriges befolkning dog under 1773. Av dödsfallen kan 25 % kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772-1773.

---

Det var nog allt för denna gång och berättelsen ovan var kanske lite tunn och spretig men det blir lite så att jag glömmer bort det jag vill förmedla mellan varven i synnerhet som denna del av trädet har gjorts under en ganska lång tid.
Men kanske blir det lite bättring nu när höstrusket har kommit… :-)

Som vanligt får ni mer än gärna besöka släktträdet och där botanisera bland alla de historiska dokument som finns kopplade till personerna i form av bilder.
Vill ni dela med er till någon annan så är det bara att vidarebefordra och jag svarar gärna på frågor i den mån jag kan.

Grundläggare Andersson

Mon, 18 Apr 2016 17:57:08 +0200

Det har gått ett bra tag sedan senaste uppdateringen och det beror ju bl.a. på att arbetet går lite i vågor.
Detta har tyvärr inneburit denna gång att jag glömt bort vissa detaljer kring de dokument jag har hittat.

Det jag har arbetat med är alltså grundläggare Anderssons mors gren.

Den här grenen av släkten kommer främst från ett antal socknar i Vadsbo härad i Skaraborg, bl.a. Berg, Lerdala och Säter, läs mer.
Grundläggaren från Berg och hans fru från Lerdala är alltså de som flyttade till Stockholm deras förfäder levde och dog i Skaraborg.

Generellt kan jag säga att de flesta verkar ha varit torpare, bönder och några har därutöver varit rusthållare.
Jag har hittat en hel del bouppteckningar, vigslar och även någon konfirmation.
Jag tror att den här delen av släkten har haft det hyfsat men troligtvis inte överdrivet välbestälda. Detta grundar jag på mängden barn som har dött, hur de flyttar och vad bouppteckningarna har innehållit mm.
Bland bouppteckningarn kan nämnas Lars Janssons (1732-1810), det är den första bouppteckning jag har sett som har fått plats på en enda sida :-). Inte mycket guld och silver där inte.
Men detta kan ju naturligtvis ha varit en skatteteknisk sak för de bodde på samma gård i flera generationer så kanske hade man ”fört över” egendomarna innan bouppteckningen….

Bengt Nilsson är den som är äldst i den här grenen, han är min morfars morfars morfars morfars far

Den som är intresserad kan klicka sig igenom personerna i trädet och kika på de olika dokumenten. Om det är något särskilt dokument som ni vill ha i bättre upplösning så bör jag nog kunna fixa det via ArkivDigital, hojta till i så fall.

Gustav Johansson (1814-1904) – M.fl.

Sat, 19 Dec 2015 22:12:26 +0100

Nu har jag kikat lite mer på Gustav Johansson (1814-1904). Gå gärna in i släktträdet för att orientera er avseende alla "nya" släktingar.

Gustav är alltså min mormors farfars far. Gustav liksom nästan hela den här grenen kommer från området kring Kyrkefalla (Tibro) eller åtminstone från Kåkinds härad, Skaraborgs län, dvs. ungefär här.
Gustav var bonde och rusthållare i Årebolet i Kyrkefalla och han fick extremt många barn. Först var han gift med Cajsa Larsdotter (1811 – 1844) och fick fyra killar, varav en alltså hette Anders Gustaf (1840-1912) Gustavsson och som senare tog namnet Silvander. Anders Gustaf fick först en lillebror som döptes till Carl (1843-1844) men han dog redan efter ett halvår. Redan samma år (1844) föddes ytterligare en son som också han döptes till Carl. Kanske var det i sviterna av denna födelse som Gustavs första hustru Cajsa dog. Hon dog nämligen bara 3 veckor efter sonens födelse men i dödboken står ingen dödsorsak.
Redan bara efter ett år efter Cajsas död gifter Gustav om sig med Anna Stina Andersdotter (1827-1868). I vigselboken kan man se att morgongåvan var på 20 lod silver (ca 265 gram). Tillsammans med Anna Stina får Gustav ytterligare 5 söner och 5 döttrar!
I bouppteckningen kan man läsa att det finns 8 barn som fortfarande är i livet när pappa Gustav dör. Av dessa så är det 3 stycken söner som bor i Amerika. Av bouppteckningen tror jag man kan man utläsa att han hade det ganska så gott ställt för sammanställningen visar på ett ”överskott” på nästan 5000kr. Naturligtvis inte så mycket om man jämför med t.ex. vinskänken, men ändå.

Gustavs föräldrar hette Johannes Andersson (1782-1859) [1] och Johanna Jonsdotter (1782-1846). Johanna var änka efter Jan Andersson som dog i lunginflammation (bröstfeber) redan vid 34 års ålder. Johanna hade 3 söner med sig när hon i november 1813 gifte om sig med Johannes. Hennes yngsta dotter hade då dött samma år i augusti, endast 2 år gammal. Tillsammans med Johannes fick hon ytterligare 7 barn, varav Gustav alltså var en. Tyvärr dog 2 av dessa 7 barn i innan de hade fyllt 3 år.
Johannes var född i Pommern i Mofalla. Jag antar (men vet ej) att namnet Pommern har med Erik av Pommern att göra för det var i alla fall han som på 1400-talet gav den närliggande staden Hjo sina stadsprivilegier. I samband med vigseln flyttar paret in i Stora Kungsryd som ligger i Sventorps församling där Johannes, som är bonde, även blir rusthållare. Efter 15 år i Stora Kungsryd ser det ut som det går lite utför med familjen. Efter flytt till Kyrkefalla och några år där så återfinns familjen på Backstugan i Graven i Kyrkefalla församling. I husförhörslängden (1842-1846) så anges Johannes som ”bräcklig” och Johanna som ”sjuklig”. När Johanna dör (1846) upprättas en bouppteckning som visar på vissa små tillgångar men när Johannes dör så verkar ingen bouppteckning ha upprättats överhuvudtaget.

Om vi går vidare på Johannas linje så ser vi att hennes föräldrar hette Jonas Andersson (1732-1805), född i Harahagen i Mölltorp och Lena Eriksdotter. Lena är troligtvis född i Undenäs 1740 vilket stämmer med dödsnoteringen och husförhörslängderna jag har hittat men i vigselnoteringen från den 19/11 1758 står det att hon var 16 år. Vilket som är korrekt vet jag tyvärr inte eftersom jag inte har lyckats hitta födelsenoteringen. Jonas var bonde, paret fick sammanlagt 10 barn, 2 söner och 8 döttrar. Av dessa har jag bara hittat ett barn som dog tidigt, vid tre års ålder. Paret flyttar någon gång kring vigseln in i Stora Marhult i Rambserg och där bor de så länge de lever. Gården/torpet tas sedan över av äldsta sonen Anders Jonsson (f. 1767). Jag tror att Jonas och Lena hade det ganska så ok och det grundar jag dels på att de bor på samma ställe i nästan 50år och dels p.g.a. att nästan alla barnen överlever. Dessutom visar bouppteckningen efter Lena på att det åtminstone fanns lite av värde i hemmet. Någon bouppteckning efter Jonas har jag tyvärr inte funnit och det märkliga är att han inte heller återfinns i dödboken. Så årtalet 1805 grundar jag på att prästen skrivit det i husförhörslängden när han skrivit in ”död” och strukit Jonas från boken.

Jonas föräldrar hette Anders Eriksson och Karin Persdotter vilket man kan utläsa från Jonas födelsenotering, de bör båda vara födda omkring år 1700. Tyvärr så finns det inte så många husförhörslängder m.m. att gå på vid den här tiden i Mölltorp. Men kanske kan jag finna mer vid ett senare tillfälle.

Nu går vi tillbaka till Johannes Andersson, se [1] och kikar vidare på hans föräldrar. De hette Anders Andersson (1748-1818) och Christina Carlsdotter (1761-1842) [2]. Anders är född i Ebbatorp i Mofalla och står som torpare i vigselnoteringen från den 9/11 1781. Christina är född i Atteby som även det ligger Mofalla församling. Anders och Christina får inte så många barn. Jag har faktiskt bara hittat 3 stycken, en dotter och 2 söner, varav Johannes Andersson alltså är en. Just dessa tre barn omnämns också i bouppteckningen efter Anders. Dödsboet sammanlagda värde skrivs till 343,15 (riksdaler) men det intressanta är att han inte hade några som helst skulder när han dog vilket jag inte kan minnas att jag sett tidigare.

Anders Anderssons pappa hette Anders Nilsson född i Fogdatorp i Kyrkefalla 1713 död i Pommern i Mofalla 1786. Mamma hette Britta Svensdotter född 1721 i Dunkebacken i Mofalla och död i Atteby i Mofalla 1804, hon blev alltså hela 83 år.
Anders och Britta gifter sig den 28 december 1743 och får minst 6 barn. En dotter dog i unga år men övriga har jag inte hittat några dödsnoteringar på men å andra sidan finns det en hel del luckor i husförhör etc. Enligt bouppteckningen så var Anders torpare och bouppteckningen visar endast på diverse lösöre, inget guld och silver där inte.

Brittas föräldrar hette enligt hennes dödsnotering Sven Svensson och Maria Andersdotter. De bör vara födda runt år 1690.

Nu går vi tillbaka igen till Christina Carlsdotter, se [2] och kikar på hennes föräldrar. De hette Carl Håkansson (1730-1761) född i Atteby i Mofalla och Lena Johansdotter troligtvis född 1737 i Varola församling. Tyvärr saknas en del sidor i födelseboken och prästen har skrivit uppgifter både lite här och där så det är inte helt lätt att hitta hennes uppgifter men det kanske kommer. Carl var rusthållare i Atteby. 1758 får paret första dottern Maria och 1761 föds alltså dottern Christina. Tyvärr dör pappa Carl samma år, orsaken har jag inte lyckats klura ut. Bouppteckningen visar inte heller på någon stor förmögenhet men det känns som om de hade mat för dagen i alla fall. Året efter Carls död gifter Lena om sig med en man vid namn Jonas Jönsson som också kommer från Varola församling. Paret får ett antal barn men dessa har jag inte följt upp eftersom de bara är halvsyskon till Christina.

Carls föräldrar hette Håkan Andersson (1684-1760) [3] och Margareta Jonsdotter (1696-1766) de gifter sig i Mofalla på Valborgsmässoafton 1714. Man firade Valborg även på den här tiden och faktum är att 1:a maj var en helgdag redan då. Dock av andra anledningar än idag, källa. Håkan var enligt dödsnoteringen även han rusthållare i Atteby. Någon bouppteckning har jag inte hittat. Jag har inte heller någon koll på hur många barn de fick etc. men det kanske kommer.

Margaretas föräldrar hette Jonas Attman och Beata Leijonvald. Båda bör vara födda omkring 1670. Källan till dessa personer är Margaretas dödsnotering så jag har inte grävt vidare här för det finns ju inte ens några födelseböcker från den här tiden men man kanske kan hitta något mer framöver.
Det intressanta är ju deras annorlunda efternamn. Framförallt Beatas namn är intressant för det fanns en adlig ätt från just Skaraborg som omnämns här. Förvisso heter de Leijonwall men det kan ju bara vara en stavningsfråga och dessutom är ju det jag läst i Margaretas dödsnotering prästens skrivning. Men om ni kikar på länken omnämns även en Beata född 1701. Skulle det kunna vara en kusin eller liknande, finns det något samband? Ja det kanske man bör kolla vidare på….
En annan ”rolig” sak i länken ovan är ju det som står om sonen Johan nämligen: ”Omtalas 1701-05-31 såsom avviken ur riket, enär han var dömd till döden för dråp”. Dvs. ingen lyckad adelssläkt för jag antar att den dog ut med denne Johan som var 2:a generationen?

Håkans, se [3], föräldrar hette Anders Persson och Kerstin Jonsdotter, de bör vara födda omkring år 1660. Även här har jag inte så mycket mer att komma med p.g.a. avsaknaden av kyrkböcker.
Men Anders och Kerstin är alltså min mormors farfars farfars morfars farfar resp. farmor och Erik är alltså 12:e generationen!

Det var nog allt för nu och som vanligt gäller att mer info finns i släktträdet. Ni gärna får höra av er om ni finner något fel, har några frågor eller liknande. Ni får gärna vidarebefordra till den ni vill.

Amerikanska släktingar – Anna Jonsdotter (1837-1906) m.fl.

Sun, 15 Nov 2015 22:03:59 +0100

Som jag tror att jag har nämnt så börjar ju allt fler personer kontakta mig via Ancestry.
Senast blev jag kontaktad av Rick Johnson, Warrenville, Illinois USA.
Han är barnbarnsbarn till Anna Jonsdotter (1837-1906) som var bror till Jonas (Jon) Jonsson (min farfars farfar).
Anna levde och dog i Södra Illberg i Stora Kil i Värmland.

Rick har egentligen ingen stor koll på släkten så jag har hjälpt honom lite grann.
Hans farfar Karl Oscar Jansson (Annas son) emigrerade till USA 1903 tillsammans med fler andra från Stora Kil i Värmland. Även minst två syskon hade då emigrerat före honom.

Jag har lagt in lite information i släktträdet för den som är intresserad.

Om jag har räknat rätt så är far, Classe och Christina bryllingar/fyrmänningar till nämnde Rick Johnson i USA.

Rick skickade över ett foto som han menar är på Anna Jonsdotter.

Tyvärr finns inget datum på fotot enligt Rick.
Jag blir dock lite konfunderad för Anna var ju född 1837 och hon ser ju väldigt ung ut här. Vad säger ni, kanske 30 år?
Tog man porträttbilder bland vanligt folk så pass tidigt som det i så fall måste vara?

Maja Carlsdotter Werre (1775-1861) – M.fl. + Slaget om Poltava

Sat, 07 Nov 2015 21:01:08 +0100

Denna gång är det Jonsson-grenen det handlar om.

Jag har kikat lite närmare på min farmors farmors farmor Maja Stina Carlsdotter Werre (1775 – 1861).

Hela den här delen av släkten kommer från Skarborg och framförallt från socknarna kring Habo och Daretorp, dvs. längs sydvästra sidan av Vättern, karta.

Sedan tidigare visste vi att Maja Stina var född 1775 i Daretorp och att hon hade 3 barn med Andreas Pettersson. Jag hade dock låtit mig luras av husförhören där prästen på ett husförhör efter makens död hade strukit Maja Stina och skrivit att hon var död redan runt 1821, jag hade dock inte lyckats hitta dödsnoteringen. Men när jag nu ”började om” så letade jag vidare i senare förhör och där dök hon helt plötsligt upp igen, det visade sig alltså att prästen hade gjort fel. Jag fann vidare att hon efter första makens död, (Andreas, vår anfader) gifte om sig med en Jan Jönsson Löf och fick ytterligare en son (Anders Johan, född 1818) då hon alltså var 45 år. Maja Stina och Jan levde kvar på Undantagstorpet under Bjälkebo i Gustav Adolfs socken tills de dog. Jan dog 1854 och Maja Stina alltså år 1861, 86 år gammal. Undantag har jag beskrivit tidigare och det betydde alltså i princip ett slags pension, dvs. ett litet torp att nyttja under resten av sin livstid.

Maja Stinas föräldrar hette Carl Carlsson Werre (1746-1833) och Anna Catharina Gabrielsdotter (1751-1825). De gifte sig på Krogstorp i Daretorps socken 1775 och fick sammanlagt 8 barn, 5 tjejer och 3 killar och samtliga verkar ha nått vuxen ålder. De flyttar någon gång i slutet på 1700 talet in på Norra Ekered (Ekeryd) i Gustav Adolfs församling där de bor tills de dör. Denna gård har varit i släktens ägo både innan och efter att denna familj levt här. Här ser ni en bild på ett hus som kommer just därifrån och som möjligen är just det hus som familjerna bodde i?

Carl Carlsson Werre var Skogvaktare och senare Hejderidare. En hejderidare var en person som (urspr. till häst) utövade den omedelbara vården av och uppsikten över kronans skogar inom ett visst större område - i allm. ett härad (Källa: SAOB). Han var inte ensam om att vara skogvaktare i släkten Werre utan både barn och förfäder var detta så det verkar ha gått i arv på något sätt. En intressant detalj är att när jag först började på denna släktgren (med Maja Stina) så skrev jag med automatik hennes efternamn som Carlsdotter men det verkar faktiskt som hon använde Werre för så står det på många husförhör och även på dödsnoteringen. Detta påminner ju en hel del om Rosengrenarna som också var tidiga med att överge patronyma efternamn och där var det ju också skogvaktare inblandade. Hm, tål att forskas vidare på vid tillfälle..? Noterbart är att de har blivit ganska gamla i den här grenen Carl blev dryg 86 och Anna Catharina 74!

Om vi går vidare till Maja Stinas pappas föräldrar så hamnar vi hos familjen Carl Nilsson Werre (1705 – 1787) och Christina Sparin (1705-1759). Enligt vissa källor (se not 1, nedan) som jag har hittat så fick de sammanlagt 9 barn men jag har bara kunnat bekräfta 6 av dessa med födelsenotiser, än så länge. Av dessa dör en dotter redan efter någon vecka men i övrigt verkar alla ha överlevt barndomen i alla fall. Det kan nämnas att i bouppteckningen nämns 7 barn vid namn så det där med 9 barn kan nog stämma ändå. Även denne Carl var skogvaktare och omnämns även som kronoskogvaktare. Som ni ser så blev ju även han väldigt gammal! Enligt dödsnoteringen så ser det ut att stå ”död av swår werck i benen”. Märklig orsak men det kan ju naturligtvis ha varit vad som helst.

Vi går tillbaka ytterligare en generation till Nils Arvidsson Werre (1642-1714) och hans andra fru Annika Jonsdotter Hellstedt (ca 1670-1748). Nils och Annika gifte sig den 15/11 1696 i Kymbo socken. Nils var änkling efter att hans första hustru Ingeborg dött år 1695. Troligtvis fick han fler barn än vad jag har lyckats finna, vissa källor indikerar hela 9 barn men jag har bara lyckats finna 3 stycken med fru Annika och ett tvillingpar med frun Ingeborg, dessa tvillingar dog samma år som de föddes (1691). Annikas födelseår är beräknat utifrån dödboken där det står att hon blev 78 och 1/3 år. Nils var Ryttarkorpral och rusthållare, han tillhörde Kymbo socken, Stommens Rote i Vartofta Kompani, Skaraborgs Regemente. På Nils dödsnotering står det ”död den 14 feb begrofs den 23 feb under sin häll”. Jag har inte riktigt förstått vad det betyder. En ”häll”, kanske är det en berghäll man menar? I så fall kanske det menas att han begravdes under någon berghäll där han bodde, vad tror ni?
Via Centrala Soldatregistret i Linköping som är sökbart på nätet så har jag funnit att Nils antogs 1685 och avgick 1695. Detta är ju ett indexerat register och man kan beställa originalinformationen från dem men det har jag inte gjort ännu. Återkommer om jag gör det framöver.

Nu går vi tillbaka ytterligare en generation. Nils Werres andra fru hette ju Annika Jonsdotter Hellstedt och det är jag säker på och därmed kan man anta att fadern hette Jon eller Jonas i förnamn och Hellstedt i efternamn. Enligt en del källor (återigen se not 1 nedan) så ska hennes far vara Jonas Jonsson Hellstedt och det stämmer väl med namnet och han bodde även i samma socken där vigseln mellan Annika och Nils ägde rum (Kymbo). Men då det saknas många kyrkoböcker och att texten på 1600-talet är svårläst så kan jag inte med 100% säkerhet säga att det är rätt person men det är högst sannolikt. Jag har lagt in denna person i trädet med tydliga noteringar om att jag inte är säker men om det är korrekt person så är det lite kul.
Jonas omnämns nämligen som ”Schoulfougde öfver Wisingsö”. Han var även militär i Kymbo socken, Spakgårdens Rote i Vartofta Kompani, Skaraborgs Regemente. I första noteringen jag har hittat så är han korpral men senare sergeant. Men det ”roligaste” är ändå dödsdatumet i Centala Soldatregistret, nämligen 1709-06-28 Poltava, Ukraina. Det innebär alltså att han med största sannolikhet var en av alla de svenskar som stupade vid slaget vid Poltava som ägde rum just denna dag.
Oavsett om jag ännu inte lyckats till 100% styrka korrektheten avseende denna person så hetta Annikas far onekligen Jonas och föddes i mitten på 1600-talet. Han var alltså min farmors farmors farmors farfars morfar, 10 generationer!

Om vi backar tillbaka till Maja Carlsdotter Werre som vi började med så kan ni i trädet även följa hennes släktingar på mammans sida ytterligare två generationer bakåt men där finns det mer att göra som jag inte är klar med.

I släktträdet finns mycket mer information med källor i form av bilder från kyrkböckerna, vigselbevis, bouppteckningar etc. så kika gärna in där. Släktträdet finner ni förhoppningsvis här, inloggning krävs nog.

Not 1 – Om källor m.m.
Min primära källa är Arkiv Digital där jag kan bläddra direkt i kyrkoböckerna m.m. Men på Ancestry finns det ju mängder med släktforskare som man kan finna information ifrån och jag är även med i en förening som heter DIS och även där kan man söka i andras forskningar. Jag använder naturligtvis dessa källor också som hjälp men jag vill alltid själv hitta de primära källorna och det är inte alltid att jag lyckas. Anledningen kan dels vara att jag har vissa svårigheter att tyda all text framförallt på 1600-talet men dessutom så misstänker jag att vissa forskare ”fabulerar”. Dvs. de hittar någon person som kan tänkas vara korrekt och så lägger de in denna person. Därefter kommer någon annan mindre noggrann släktforskare och använder den förstas uppgift som källa. Därefter så sprids dessa uppgifter som helt korrekta sanningar. Olyckligt tycker jag. Så jag jobbar alltså efter devisen att alltid kunna styrka en uppgift med en faktisk notering i ett historiskt dokument. I vissa undantagsfall kan jag skriva ner en osäker uppgift men då noterar jag alltid det på ett mycket tydligt sätt.
Jag kan även nämna ytterligare en illustration av ovan beskrivna problem: Jag kan ju i Ancestry se vilka som använder mina bilder etc. och det händer åtminstone en gång i veckan att folk ”snor” mina bilder. Jag brukar då gå in och kolla vem de kopplar ihop bilden med och det är säkert i mer än 30% av fallen helt fel person. Dvs. de tar min bild på en dödsnotering avseende t.ex. Jonas Månsson Ranslätt, 1790 och kopplar ihop med någon helt annan Jonas Månsson och använder den som källa, märkligt!

Gyllenberg & Rosengren

Sat, 24 Oct 2015 00:00:00 +0200

Vi har ju alltid vetat att företaget sysslade med klockor och kanske lite med fonografer. Men jag har googlat lite och funnit att de faktiskt sysslade en hel del med fonografer, fonografrullar och musik, framförallt under de första c:a 20 åren. I detta PDF-dokumentet kan ni läsa mer.

Grundläggare Andersson, Katrinelund på Bosön m.m.

Sat, 17 Oct 2015 00:00:00 +0200

I veckan fick jag brev från morsans syssling, Marie Louise Johansson Froyd (California USA).
Hon skickade över både det ena och andra. Främst handlar det om hennes morfar Gustaf E Andersson som alltså var bror till mammas farmor.
Grundläggare Adolph Andersson (1841-1906) var deras far och Anna Cajsa Andersdotter (1845-1927) deras mor.

Bland det jag fick betyg, brev, konfirmationsintyg m.m. så var även några roliga bilder och bl.a. ett stort släktfoto som jag tänkte att du mor ska få ta del av och se om du känner igen några.
Tyvärr är materialet pappersutskrifter så jag kan inte bifoga något just nu.

Mot bakgrund av detta och min något misslyckade utflykt till Norrsunda förra helgen beslöt jag mig för att göra ett nytt försök idag.
Denna gång gick färden ut mot Lidingö för det är där som grundläggaren slutar sina dagar.
Han och familjen flyttar från Adolf Fredrik till något som heter Katrinelund år 1901. Jag har tidigare försökt hitta den platsen och trott att det var en gård som fanns på Lidingö i det område som idag heter Killinge på södra Lidingö.
Men igår kikade jag lite mer och såg att det även stod Bosön i svag stil på husförhören.

Jag började min resa på Lidingö Museum och Hembygdsförening. Där stötte jag på en herre som heter Carl-Henrik Ankarberg och han blev eld och lågor när jag ställde mina frågor.
Han trodde först att jag menade gården vid Killinge men när jag nämnde Bosön så sa han direkt: ”Katrinelund på Bosön, ja det är ju där byggherrarna från Stockholm höll till vid förra sekelskiftet.”
Jag sa då att min morfars morfar står som Grundläggare och då sa han: ”Jaha är det möjligen grundläggare A Andersson vi pratar om?”
Han berättade vidare att dessa byggherrar var riktigt välkända i hela Stockholm på den här tiden och att de hade byggt stora villor uppe vid Bosön. Han trodde att de hade haft de ”jäkligt kul på den tiden” :-) för det var ju ”sådana tider” och dessa herrar var mer än välbemedlade enligt honom. Han berättade att de flesta byggde villorna som sommarnöjen men en del hyrde ut dem som flerbostadshus. Anledningen till att vissa ville flytta ut så långt på den här tiden är ju att ångbåten gick ända ut till detta område.

Eventuellt hade Carl-Henrik ännu mer information om grundläggaren och i så fall kommer han skicka det framöver. När jag kom hem så hade han redan hunnit skicka en karta från 1891 över egendomarna vid Bosön (se bifogad fil). På kartan finner ni Katrinelund. Vi får se om det kommer mer...
Innan vi skiljdes åt föreslog han att jag skulle åka upp och kolla, för några villor står ju kvar än idag.
På denna karta/satelitbild ser ni Bosövägen och det är där egendomarna ligger ner mot vattnet och ni kan ju jämföra med kartan från 1891.

Jag åkte alltså vidare mot Bosövägen och kom fram till ett fantastiskt område med riktigt tjusiga kåkar och vilken utsikt!
Vid ett av ställena som idag kallas för ”Västra Bosögården” stod en kille så jag stannade bilen och började prata med honom.
Han (Rickard) var otroligt tillmötesgående och trevlig samt intresserad. Det visade sig att jag hamnat mitt i prick för enligt Rickard så hette Västra Bosögården tidigare Katrinelund !!
Rikard hade köpt stället 2004 men tyvärr brann det stora originalhuset ner 2009. På de bifogade bilderna ser ni hur allt ser ut idag. Där det gula huset står idag stod tidigare en sidobyggnad till det stora huset.
Som ni ser så håller de på att bygga upp det stora huset igen men tydligen hade de fått lite problem med bygglov och grannar och det kan man kanske tänka sig i alla fall om ni kikar på hur stort huset är !! :-)
Enligt Rikard så påminner det nya huset en hel del om hur det gamla huset såg ut, men det enda som faktiskt verkar återstå från grundläggarens tid är lusthuset som ni ser på några av bilderna. En del grannhus är dock från tiden då det begav sig.

Rikard och jag pratade säkert nästan en timme och han tyckte att jag skulle gå syn så jag gick ner till vattnet och kikade och fotade lite. Rätt coolt att stå och kika ut över vattnet på troligtvis exakt samma ställe som morfars morfar en gång stod och troligtvis njöt av sin framgång! :-)

Jag fick höra väldigt många historier från Rikard bl.a. om Possner, Procordia, Björn Rosengren m.fl. som alla har kopplingar till det här området. Jag orkar inte skriva mer nu så jag får väl försöka komma ihåg lite och delge er någon av dessa historier framöver. Tyvärr visste dock inte Rickard så mycket mer om historiken kring tomten etc. i alla fall inte så långt tillbaka i tiden.

Senare fick jag även mail igen från Carl-Henrik Ankarberg och då hade han följande tillägg:

När jag kom hem tittade jag lite i mina gamla Lidingöpapper och fann första uppgiften om grundläggaren Adolph Andersson i 1885 års taxeringslängd för fast egendom (original i Stockholms stadsarkiv). Där står för Bosön följande: (Det var då han flyttade till Bosön som sommargäst sedan han byggt villan. Kunde månne hustrun ha hetat Katarina eller liknande?

Byggmästare A.J. Englund, Boo fastigheten Björkudden och Ängslund.
“          S. Nilsson, Boo          “            Marielund
Grundläggaren A. Andersson, Boo “            Cathrinalund
Byggmästaren Andersson, Boo       “           Tureberg
         “              J.P. Edlund, Boo      “            Annedal

Cathrinalunds (Katrinelunds) värde uppskattades av taxeringsnämnden till 8.000 kr. (Generellt varierar husens värde mellan 10.000 och 5.000, så Katrinelund ligger ungefär i mitten av skalan.)

I boken Sommaröarna av författaren Per Wästberg (1973) står följande lite humoristiska skildring om Adolf Andersson (som nog tillhörde det kroppsligt lite mer “bastanta” herrarna ombord på ångfartyget
Aegir (Ägir) som på sommaren trafikerade traden Skeppsbron – Bosön- Rydboholm:

“Ägir utgick från Rydboholm och var rätt väl besatt då den kom till vår brygga. Från Rydboholm igenkände man grefve Brahe, från Frösvik amiral Christersen i hvit väst och handskar. På Bosön tycks bagare och grundläggare ha haft sitt hemvist. På tvenne fällstolar, en på hvar sida om kaptenens styrhytt, tronade hvarje morgon, år efter år, Stockholms första grundläggare Andersson, äfven Birger Jarl kallad, och fabrikör P. Naumburg. Folk påstod att de fingo lof att sitta på detta sätt för att båten skulle behålla jämvikten, men verkliga skälet var att de drucko sina morgonpilsner tillsammans med kapten Forsberg. Denne blef mer och mer försupen och måste sluta.” (Läderhandlaren Carl Laurells minnen från Lidingö. Jag har den också i ceroxkopia.)

I en tryckt förteckning från 1888 över villor och sommarnöjen i Stockholms omgivningar (som jag också har i mitt bibliotek hemma) står för bryggan (Landningsplatsen Katrinelund på Bosön): “Villan Katrinelund bebos af eg. A. Andersson, grundläggare och Lagerstedt, W. byggmästare”.

Det var alltför denna lilla rapport men jag hör naturligtvis av mig om jag hör något mer angående detta. Jag tar även med mig pappren från USA nästa gång jag kommer på besök till Tunnländarna.

Klicka på en av bilderna nedan för större format.

Johannes Nilsson (1816-1879) - M.fl.

Sat, 10 Oct 2015 20:39:59 +0200

Denna gång har jag kikat lite närmare på Johannes Nilsson (1816-1879). Han är alltså min farmors morfars far.
Det vi visste sedan tidigare var att Johannes föddes i Händene socken i Skaraborg, några km nordväst om Skara. Hela den här grenen av släkten kommer även i övrigt från Skaraborg.

Johannes står omväxlande som dräng (i unga år), torpare och skomakare. I bouppteckningen står det skomakare. Först vara Johannes gift med Stina Johansdotter (1811-1868) som är mor till de fyra barnen, två killar och två tjejer. Ett av barnen dog i rödsot (dysenteri) när hon var drygt 12 år.
Hustrun Stina dog som sagt 1868 men då var ju barnen redan vuxna. Ett år senare gifter Johannes om sig med Stina Johannesdotter (f. 1818, notera samma namn nästan :-) och i samband med detta flyttar han till Skara stad där han också dör 11 år senare.
Den nya hustrun Stina och Johannes fick av naturliga skäl inga barn ihop så henne har jag inte kikat vidare på.

Johannes föräldrar hette Nils Johansson (f. 1781 i Stenum, d. 1826 i Händene) och Brigitta Bengtsdotter (f. 1786 i Skånings-Åsaka, d. 1837 i Händene). Nils fick i ett tidigare äktenskap två döttrar. Nils första fru dog i barnsäng och dottern som föddes då dog senare, när hon bara var 2½ år.
Brigitta – som även kallades Brita – och Nils fick tillsammans fem barn varav Johannes Nilsson alltså var ett. Övriga fyra var alla döttrar och däribland finns tvillingarna Greta och Stina som föddes 1821. Tyvärr dog Stina efter bara några veckor och Greta efter ett drygt år. Det kan nämnas att även Brita själv var tvilling, hennes tvillingbror Anders dog som väldigt ung (1½ år).
Nils bodde på Lommagården men några år efter vigseln med Britta så flyttar de till Rödjebacken där de båda så småningom dör. Under en ca 10 år lång period står Nils som ordningsman i socknen. Det verkar finnas lite olika tolkningar av vad en ordningsman var och jag har inte funnit något entydigt men denna tolkning som jag har hittat på ett forum låter trovärdig:
Ordningsman var den som höll ordning på byns sedlighet och ordning. Han skulle sedan rapportera detta till prästen. Denna tjänst omfattade ett eller flera år. Han var alltså prästen, kyrkans och kyrkorådets underrättare.
När Nils dör är ju samtliga hans och Brittas barn omyndiga och enligt bouppteckningen så är det inte mamma Brita som blir förmyndare för barnen utan där föreslås Torparen Andreas Nilsson i Goro under Baggagården som förmyndare. Det var väl så man gjorde på den tiden, för inte kunde väl kvinnofolk vara förmyndare, antar jag.

På Nils Johanssons sida har jag lyckats komma tillbaks ytterligare ett led i släktträdet och ni kan se hans föräldrar Johannes Arvidsson (1747-1806) och Anna Nilsdotter (1747-1807) i trädet, där ni även finner Nils syskon mm.
Bland problemen att komma längre bak här finns det faktum att stora delar av arkiven förstördes vid en brand 1807 i Götene komministerbostad så därför finns väldigt lite material mellan åren 1731-1806 för bl.a. Ledsjö socken där Johannes Arvidsson var född.
På Britta Bengtsdotters sida har jag kommit ytterligare 2 led bakåt. Brittas far Bengt Larsson (1742-1815) och mor Annica Andersdotter (1751-1817) bodde i Nedre Sanna i Skånings-Åsaka socken och de verkar ha haft det lite bättre ställt, Bengt står som hemmansägare och bouppteckningen visar på nettotillgångar på hela 581 Riksdaler!
Genom Bengts och Annicas dödsnoteringer har jag även lyckats finna ut vad deras föräldrar hette, nämligen Lars Pehrson och Britta Andersdotter resp. Anders Andersson och Maja Pehrsdotter.
Dock har jag inte lyckats finna mer information om dessa personer p.g.a. att kyrkoarkiv saknas m.m.
Jag uppskattar att Lars Pehrson och Britta Andersdotter är födda omkring år 1710. De är alltså min farmors morfars farmors farmor resp. farmors morfars farmors farfar.

Det var allt om uppdateringarna.

Nu en liten annan sak.

Arkiv Digital som jag använder fotograferar ju hela tiden nya bilder och idag har de över 56 miljoner bilder som jag kan söka i. När jag började 2012 så var det c:a 35 miljoner bilder så det ökar med en bra takt.
Bl.a. tack vare detta har jag hittat fler bouppteckningar m.m. Dessa ger ju ännu mer ”kött på benen” om hur de hade det, framförallt ekonomiskt men man kan även finna en hel del andra intressanta saker.

På skoj ägnade jag mig åt en liten ekonomisk jämförelse:
Vinskänken Johan Alexander Emanuel Rosengren dog ju 1884 och enligt mor och fars suveräna transkribering av den bouppteckningen framgår det att hans dödsbo uppgick till 308 073:53.
Johannes Nilsson som jag inledde denna lilla beskrivning med dog ju 1879 han hade tillgångar på 102 kronor men efter skulder m.m. så blev det bara 3:75 kvar.
Det var skillnad på folk och folk även då 

En liten intressant sak är att på nästan alla bouppteckningar som jag kikat på står det innan slutsummeringen; ”avgår de fattigas andel” eller ”fattigprocent”.
Efter lite sökande så fann jag att detta var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Ofta kvitterade tydligen prästen denna ”skatt” direkt på själva bouppteckningen.
Skatterna slog ju fel även på den tiden. Dödsboet efter Nils Johansson (Johannes Nilssons far, som jag nämner här ovan) fick betala 0,9 Riksdaler i fattigprocent trots att hela dödsboet visade ett underskott på ca 74 Riksdaler!

Det var alles för denna gång. Hör av er om ni har några frågor etc. och som vanligt går det bra att vidarebefordra om någon mer intresserad finns. Och naturligtvis finns det mängder med fler dokument m.m. i släktträdet.

Cajsa Petersdotter (1796-1853) - M.fl.

Tue, 29 Sep 2015 00:00:00 +0200

Som jag skrev förut så har jag ”forskat” vidare lite grann och denna gång handlar det om Cajsa Petersdotter (1796-1853), min mormors morfars mor.

Vi kände sedan tidigare till att hon var gift med Måns Pettersson. Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men han står i dödboken som ”Undantagsman” (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantag_(fastighetsr%C3%A4tt) och hans dödsorsak står som benbrott !?!

Nåväl, detta skulle ju handla om Cajsas släkt.

I stort sett hela den här delen av släkten kommer från trakterna kring Madesjö och Vissefjärda som på den tiden hörde till Kalmar stift, numer Växjö.

För att orientera er kan ni följa den här länken, https://goo.gl/maps/1dMjCkWoJQ22 som borde leda till Vissefjärda och går man nordost om Vissefjärda på kartan kommer man till Nybro och där ungefär ligger Madesjö. Det är Måns och Cajsas barn Otto Månsson som med sin fru senare flyttar till Stockholm.

Eftersom jag har hållit på ganska länge med den här grenen p.g.a. diverse pauser mm. (golfsäsong) så har jag tyvärr glömt bort alla smådetaljer som jag hittat så därför tänkte jag fatta mig ganska kort i denna rapport men ni får gärna gå in i släktträdet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family?cfpid=6880734383 och kika mer för där finns som vanligt mer information i form av dokument mm.

Vad jag kommer ihåg så är de flesta i den här delen bönder och det finns flera ”undantagsmän” (se ovan) vilket jag tolkar som om de har det ganska ok och låter gårdarna gå i arv.

Några tråkigheter finns det förstås med någon tidig död men inga uppseendeväckande saker och faktiskt ovanligt få barn som dör i unga år. Troligtvis ytterligare ett tecken på att de hade det ganska så bra, tror jag alltså.

Längst bak i detta träd har jag funnit Nils Larsson (1685-1760) som var gift med Elin Amundsdotter. Nils födelse har jag beräknat utifrån att det står i dödboken att han var 75 år när han dog år 1760. Nils och Elin är alltså min mormors morfars mormors farfar. Kul tycker jag.

Som vanligt gäller att ni gärna får höra av er om något är oklart eller om ni har några intressanta synpunkter etc. Och ni får naturligtvis även vidarebefordra detta till den ni så önskar.

Eva Kajsa Persdotter (1804-1808) - M.fl.

Sat, 31 Jan 2015 00:00:00 +0100

Nu har jag fortsatt lite på mormors sida.

Denna gång har jag inriktat mig på Eva Kajsa Persdotter (1804-1808) och hennes anor. Hon är alltså min mormors mormors mor.

Om ni går in i trädet så finns det mängder med husförhör, vigselnoteringar, dödsnoteringar och även någon bouppteckning.

Jag har nämnt Eva Kajsa en gång tidigare (se inlägg från mars 2013). Hon var alltså gift med Johannes Persson (1803-1857) och båda makarna dömdes ju för brott.

Jag vet inte om ni minns, men han dömdes till fängelse för ”försåtligt överfallande” och hon för ”1:a resans snatteri”.

Nog om det, jag har nu alltså sökt vidare bakåt med utgångspunkt från Eva Kajsa.

Hela den här grenen kommer från Kalmartrakten och i princip alla kommer från socknarna Bäckebo, Förlösa, Återbäck, Ryssby och Virserum.

Generellt kan man säga att varje familj bor väldigt länge på samma gård, ibland i flera generationer, och det tolkar jag som sagt att de har haft det förhållandevis bra (eller i alla fall inte olidligt dåligt).

Även om nog Eva Kajsa kanske inte hade det så bra med tanke på att hennes man var en våldsman och hon själv tvingades (antar jag) till snatteri efter hans död.

Eva Kajsas pappa hette Peter Pettersson (1760 – 1814) och mamma Maja Lisa Jonsdotter (1768 – 1811). Notera att Eva Kajsa alltså benämns Persdotter på näst intill alla dokument jag hittat, trots att pappa hette Peter.

Detta visar lite på svårigheten men namngivningen, Per, Peter, Petrus är alltså ”samma” namn och ännu värre blir det med Jan, Johan, Johannes, Jean, Jon, Jöns och allt vad de heter J

Peter och Maja Lisa fick sammanlagt 7 barn (minst), så Eva Kajsa hade 3 systrar och 3 bröder och det verkar som alla överlevt barnaåren!

Eva Kajsas farmor och farfar hette Peter Nilsson (1721 – 1788) och Maria Nilsdotter (1725 – 1770) de fick sammanlagt 4 söner. Farmor Maria dör ganska ung så farfar Peter gifter om sig tämligen omgående, för barnens skull kan man tänka.

På Eva Kajsas pappa sida har jag inte lyckats komma längre bak än så här, men det kanske kommer.

Eva Kajsas mormor och morfar hette Jonas Persson (1729 – 1800) och Sara Andersdotter (1742 – 1810). De fick sammanlagt 9 barn varav 2 dog relativt unga (19 och 21) men övriga verkar ha blivit vuxna.

Trots att det inte finns några husförhörslängder så här långt bak så har jag ändå med säkerhet lyckats hitta ytterligare två generationer bakåt i Eva Kajsas farmor Saras gren. Dock har jag inte orkat försöka hitta eventuella syskon för det är inte helt enkelt att tyda texterna på tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal!. Saras föräldrar hette Anders Hansson (1713 – 1743) och Helena Johansdotter (1712 – 1795). Som ni ser så blev Helena väldigt gammal för den här tiden (83 år) och jag tror att hon gifte om sig och eventuellt fick flera barn men jag tappade bort henne i böckerna ända tills hon dyker upp igen år 1786 (74 år) när hon flyttar in hos dottern Sara och hennes familj.

Sen har jag alltså med säkerhet kunnat fastställa Saras farföräldrar, de hetta Hans Göransson (1670 – 1730) och Sara Andersdotter (1678 – 1723). Födelseåren är beräknade utifrån notering om åldern i de dödsnoteringar jag har funnit.

Hans och Sara är alltså mina mormors mormors mormors morfars far resp. mor. Sammanlagt 10 generationer om jag räknat rätt.

I trädet finns mer information och som vanligt kan ni höra av er om något verkade konstigt eller liknande samt även vidarebefordra detta mail om någon mer vill läsa.

Maria Larsdotter (1802-1877) - M.fl.

Sun, 11 Jan 2015 00:00:00 +0100

Här kommer en liten uppdatering igen av Jonssongrenen av släktträdet. Inga stora skandaler eller liknande men en del nya personer.

Denna gång handlar det alltså om Maria Larsdotters (1802 – 1877) anor. Hon var min farmors mormors mor. I skärmklippet längst ner så är alla personer ovanför Maria Larsdotter ”nya”.

Sedan tidigare visste vi att Maria var gift med soldaten Anders Andersson Löf (1801 – 1860) och att de bodde i Varnhem, Skaraborg.

Vi visste också att de fick sammanlagt minst 9 barn men nästan alla dog som småbarn. Dottern Anna Charlotta Andersdotter (farmors mormor) överlevde naturligtvis barndomen och det tror jag även att två andra systrar gjorde.

Maria hade 3 (minst) syskon och föräldrarna hette Lars Bengtsson (1771 – 1830) och Stina Petersdotter (1770 – 1845). Lars var torpare/statare i Eggby socken i Skaraborg. Det känns som familjen hade det rätt så knapert för dels var han ju som sagt statare och familjen står tidvis som inhysta i husförhören. 1830 dör Lars av förstoppning! 1832 gifter Stina om sig med Petter Jansson. Jag har inte forskat så mycket kring honom men jag tror att han hade det lite bättre ställt för fr.o.m. vigseln så bor de på samma ställe, Thorsberget, ända tills Stina dör 1845.

Just det där med att de inte flyttar runt som ”galningar” tror jag oftast tyder på att de har det lite bättre ställt. Fattiga pigor, drängar, statare osv. verkar ju byta arbetsgivare väldigt ofta och flyttar därför mängder med gånger och är inte alltid lätta att spåra.

Marias morfar och mormor hette Petter Larsson och Mertha Danielsdotter. Tyvärr kan jag inte säga mycket mer om dem för det saknas många kyrkoböcker kring denna tid (1770-talet) i Norra Vings socken där Marias mamma Stina Petersdotter är född. Men jag lyckades i alla fall hitta hennes födelsenotering från 1770 och där står alltså Petter och Mertha som föräldrar.

Marias pappa Lars hade 8 hel- och halvsyskon. Hans föräldrar dvs. Marias farmor och farfar hette Bengt Larsson (1739-1800) och Lena Jonsdotter (1751-1781). Den här familjen verkar ha haft det betydligt bättre. I alla fall i Lars barndom för dels så var pappa Bengt rusthållare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rusth%C3%A5llare) på Törestorp i Synnerby socken och dels så verkar samtliga syskon ha överlevt barndomen, vilket inte är helt vanligt på den här tiden. Lars mamma Lena dog dock redan 1781, när Lars bara var 10 år. Orsaken var ”barnsnöd” vilket är detsamma som ”barnsäng” och detta skedde 2 veckor efter att Lars lillebror Andreas föddes. Andreas verkar dock ha överlevt. Marias farfar Bengt gifte om sig (1783) med en kvinna som hette Cajsa Petersdotter och tillsammans fick de 4 söner och 1 dotter.

Marias farfar Bengt dog år 1800 av ”hetsig feber”. Jag har hittat Bengts bouppteckning (bifogas) men som ni ser så är det inte helt lätt att tyda den. Den som vill får gärna försöka J

Jag har även hittat Marias farfars föräldrar och hennes farmors föräldrar men där har jag bara knapphändiga uppgifter som baseras på hennes farfar och farmors födelsenoteringar. Den enda i denna generation som jag har lyckats få fram några data på är Ingierd Jonsdotter (1708-1783) som var Marias farmors mor och min farmors mormors morfars mormor.

En av anledningarna till att det har varit lite svårare att komma riktigt långt bak i tiden i denna gren är att det saknas en hel del kyrkoböcker och orsaken till detta kan ju vara att Synnerby kyrka brann 1775, http://sv.wikipedia.org/wiki/Synnerby_kyrka

Kanske försvann lite kyrkoböcker i samband med denna brand även fast det på Wikipedia står att det bara var kyrkan- och kyrkotornets tak som brann upp.

Det var alles för nu. Kika gärna in i trädet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family/familyview för där finns som vanligt en hel del mer dokumentation i form av husförhör, födelsenoteringar, vigselnoteringar, etc. Hör av er om ni har några frågor eller liknande. Och som vanligt får ni gärna vidarebefordra till eventuella andra intressenter.

Cajsa Larsdotter (1811-1844) - M.fl

Tue, 30 Dec 2014 00:00:00 +0100

Nu har jag kikat lite mer på Cajsa Larsdotter (1811 - 1844) för där fanns tidigare inga släktingar bakåt i tiden i trädet.

Hon är alltså min mormors farfars mor. Jag rekommenderar att ni går in i trädet på Ancestry (http://trees.ancestry.se/tree/47670671/) och kikar lite mer.

Hela den här delen av släkten kommer från Skaraborg och närmare bestämt trakterna runt Kyrkefalla/Tibro. Faktum är att nästan samtliga är från ett fåtal socknar bl.a. Årebolet https://goo.gl/maps/XxFPD, Gäre och Smedstorp som samtliga ligger inom en radie på bara några mil.

Det faktum att de inte flyttade runt tror jag, liksom tidigare, är ett tecken på att de hade det förhållandevis bra.

Cajsa fick sammanlagt 4 söner med maken Gustav Johansson (1814 - 1904). Hon dog endast 33 år gammal. Det står inget i dödsnoteringen om vad hon dog av men kanske var det en komplikation i samband med sista ungen Carls födelse. Han föddes nämligen bara c:a 3 veckor före mor Cajsa dog.

Cajsas föräldrar hette Lars Jonsson (!) (1779 – 1845) och Anna Svensdotter (1779 – 1829).

Lars var rusthållare och det var flera i släkten bakåt i tiden som också hade denna titel.

Detta stärker även min tro om att de hade det ganska bra för så här står det om rusthållare på Wikipedia:

Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman (rusthåll), vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades han från de så kallade grundskatterna

Egentligen har jag inte funnit något annat riktigt spännande eller skandalöst (så du kan andas ut mor, inga fler mördare J). Men den som vill får gärna bläddra runt i trädet och kolla mer. Om några frågor dyker upp så försöker jag gärna svara på dem.

Som ni kanske märker har jag kommit lite olika långt i denna del av trädet men det är lite kul att jag har kommit tillbaka så långt som 1600-talet. För Torkel Eriksson och Ingeborg Jönsdotter är med säkerhet födda någon gång mellan 1670-1690.

Torkel och Ingeborg är min mormors farfars mormors farmors morfar och mormor, dvs. jag är 11:e generationen från dem räknat!

Som vanligt gäller att det bara är att vidarebefordra detta om någon mer är intresserad.

Amanda Mathida Månsson - M.fl

Thu, 13 Nov 2014 00:00:00 +0100

Som jag nämnde så har jag kikat lite på min mammas mormor, Amanda Mathilda Månsson (1872-1949), http://trees.ancestry.se/tree/47670671/person/6820403296

Hon kom till Stockholm som 11 åring tillsammans med övriga familjen och jag har i princip fått ihop en komplett tidslinje från födelsen 1872 till 1926 då Rotemansinstitutionen upphörde.

Problemet är att det inte finns några husförhörsböcker/församlingsböcker avseende de församlingar som hon bodde i, dvs. Maria, Högalid, Katarina, efter 1926, på nätet.

Anledningen är troligen denna – text från ArkivDigital http://www.arkivdigital.se/volymer/kyrkobocker:

När det gäller de så kallade moderna kyrkböckerna (1895 och framåt) så kan vi fotografera de som inte innehåller någon sekretess. Detta innebär att det i en församling kan finnas till sekretessgränsen och i en grannförsamling inget alls på 1900-talet. Detta beror då på att volymerna har olika årtal och i det senare fallet går den över sekretessgränsen. Till exempel om en volym går från 1926-1945 så kan vi inte fotografera något i denna, eftersom 1945 är efter den 70-åriga sekretessgränsen.

Hur som helst så såg jag i trädet att vi hade en notering på Amanda att hon dog 28 feb 1949 i Högalid.

Detta datum är begravningsdatumet. Korrekt dödsdatum är den 12: februari.

Jag har naturligtvis ändrat det när jag upptäckte felet men varifrån kommer uppgiften att hon dog i Högalid?

Jag hittar inga dokument eller liknande som styrker det. Är det något som du vet och därför har skrivit in eller har du någon aning om var uppgiften kommer ifrån annars?

Otto Månsson (1838 – 1929), min mammas mormorsfar och alltså Amandas far har nu en komplett tidslinje i trädet, http://trees.ancestry.se/tree/47670671/person/6820403333

Där kan man bl.a. se vilka adresser de bodde på och jag har även noterat t.ex. när vissa av barnen byter namn till Lundbäck, som jag nämnde sist. Kanske ska man kolla mer på det vid tillfälle och försöka få en förklaring.

När vi träffades så berättade jag om namn och att Måns och Magnus egentligen är ”samma”.

Jag läste en hel del om detta då men hittar inte tillbaka till de sidorna. Dock har jag sparat en lista som någon ”expert” hade satt ihop. Den visar på kill- resp. tjejnamn som alltså är ”samma”, se nedan.

Inte konstigt att det ibland blir lite förvirrande… :

Andreas, Anders, Andres, Andors
Johannes, Johan, Jan, Jän, Jaen, Janne, Jean, Jön, Jon, Jöns, Jonas, Jens, Joen, John,
Hans, Hasse
Laurentius, Lars, Lasse
Magnus, Måns, Mons
Mattias, Mathias, Mattes, Mattis, Matthias, Mats, Matts
Nicolaus, Nils, Niklas,
Olaus, Ola, Olof, Oluf, Olle, Olav,
Paulus, Paul, Pål, Påhl, Påfvel, Påfwel, Pofwel, Povel
Petrus, Peter, Peder, Pehr, Pär, Per, Petter, Peter, Pelle, Päder, Pähr

Anna, Anika, Annicka, Aina, Ann, Anne, Anette, Annie
Britta, Birgit, Birgitta, Brigitta, Brit, Brita
Catharina, Catrina, Katrina, Trina, Cajsa, Kajsa, Cari, Carin, Kari, Karin, Karna, Katarina, Katinka, Katrin
Cecelia, Ceselia, Cidza, Cissa, Citza, Sesla, Sessa, Siccla, Sidsa Sidse, Sidsela, Sidtse Sidtze, Sidtzela, Sissa, Sitza, Zidtza, Zissa, Zissela, Zitze
Charlotta, Lotta, Lotten
Christina, Kristina, Cherstin, Christin, Christine, Kerstin, Kirsti, Kjerstin, Kjersti, Kristin, Kristine, Christa, Stina,
Elisabetha, Elisabet, Elisa, Elise, Elsa, Else, Lisbet, Lisa, Lisken, Betty,
Johanna, Hanna
Helena, Elena, Ellen, Eljena, Elin, Lena
Louisa, Lovisa
Magdalena, Lena
Maria, Maja, Maj, Mariana, Marianne, Marie, Marika, Marja, Mary, Mia, Majken
Margareta, Margreta, Margit, Greta, Mareta, Maggie, Maret,

Det var nog allt för nu.

Anders Gustav Silvander - M.fl.

Mon, 03 Nov 2014 00:00:00 +0100

Som ni såg tidigare så stod det ju att Maja Lisa (f. 1816) var misstänkt och dömd för barnamord i det ena husförhöret (1834-1849) och endast notering om dömd i det andra (1840-1855).

Vi ”hoppades” kanske på att domen mer hade med ”osedligheten” att göra men efter de länkar jag hittade så misstänkte jag att hon faktiskt blivit dömd till mord.

Enligt det jag läste så omvandlades ju nästan alltid en sådan dom till långa fängelsestraff och/eller ”vatten och bröd” kombinerad med olika (kyrkliga) plikter.

Nu har jag kollat födelse och dödsboken runt de aktuella datumen och hittade nedanstående i dödsboken (se bildklipp).

Noteringen avser en begravning 16/9-1838 och barnet har fötts och dött den 22/8-1838.

Jag tror att det står så här:

”Ett gossebarn som modren sade var dödfött men X sade hafva haft Y”

Jag har svårt att tyda X och Y men det borde ju stå ”doktorn sade hafva haft ihjäl”, men vad tror ni det står?

Jag är nu i alla fall övertygad om att hon var en barnamörderska!

I alla fall dömd för detta. Sen får man ju själv fundera på rättsäkerheten under den här tiden i Sverige och även hur bra det gick att bedöma eventuella dödsorsaker.

Men i allmänhetens ögon var hon säkert en barnamörderska och det var väl kanske anledningen till att hon och barnen emigrerade även om det tog 40 år.

Igår var jag hemma hos mor och far och redogjorde för lite nya släktrön.

Enklast är om ni kikar in i trädet och väljer att markera ”Anders Gustav Silvander” (min mormors farfar) och väljer ”Visa hans släktträd”.

I synnerhet har jag fokuserat på Carl Gustav Tage Silvander och Anders Gustav Silvander. Jag har bla. funnit när Anders Gustav Silvander - som från början hette Anders Gustav Gustavsson - bytte namn till Silvander m.m.

Om ni klickar in på t.ex. Anders Gustavs profil/tidslinje så kan ni även se var någonstans familjen bodde och personligen tycker jag det är lite kul med alla Stockholmsadresser. Vill man se en karta över Stockholm vid den här tiden så tycker jag denna är lite kul för där kan man jämföra mellan olika perioder http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/utbf/sthkallan_jamfor/DPWebMap.html

Om ni sedan väljer att visa Anders Gustav Silvanders fru Maria Helena Jonasdotter och visa hennes släktträd så bör ni se att det tillkommit en hel del nya personer men framförallt har trädet blivit lite ”konstigt”.

Anledningen är att två syskon ur en familj har gift sig med två i en annan. Det gör ju att släktträdet ser lite märkligt ut.

Kika på Johannes Magnusson och Anna Stina Nilsdotter som alltså är min mormors farmors far resp. mor.

Där har jag kommit fram till att Johannes syster Maja Lisa gifte sig (eller i alla fall fick barn) med Anna Stinas bror Nils.

Detta är orsaken till att trädet blir lite konstigt, Ancestry klarar inte riktigt av ”komplicerade” förhållanden. Vi har ett liknande problem på vinskänken för han fick ju barn med två kvinnor som var systrar.

Anledningen till att jag kom på detta samband mellan Maja Lisa och Nils var att det stod om att hon var dömd.

Hon har onekligen bedrivit ”hor” med sin svägerskas bror Nils som dessutom var gift vid tillfället. Nils blev också dömd.

Det konstiga är att det står att hon blivit dömd för misstanke om att ha mördat sitt barn men jag är tveksam till om det inte är så att hon först är misstänkt för detta men sen ”bara” blir dömd för osedlighetsbrottet.

Jag har sett och läst lite om påföljden ”Vatten och bröd”. Det var inget kul straff tydligen och hon blev dömd till hela 20 dagar. Maxstraff var 28 dagar för efter fler så dog man tydligen. Dels var det inga stora ransoner och dessutom var tydligen vattnet ofta ganska undermåligt.

Vill man läsa mer om brott och straff så tyckte jag den här länken var lite kul (eller kanske hemsk J) http://www.historiesajten.se/printhandelse.asp?id=27

Hur som helst Maja Lisa överlevde som tur var och 40 år senare (1882) emigrerade hon med barnen och väldigt många andra från socknen till Nord Amerika.

Hon dog 1909, 92 år gammal i Ellsworth, Pierce, Wisconsin, USA.

Jag har hittat henne i ett annat släktträd på Ancestry, det är en amerikan som har det och vill ni kika vidare så kan ni göra det här http://trees.ancestry.se/tree/13504649/person/-18037406 för att se vilka ”släktingar” vi har i USA. Jag kommer inte följa upp henne något mer eftersom hon trots allt inte tillhör våra direkta anor.

Som vanligt så svarar jag gärna på frågor om jag kan.

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Dotter Maja fött ett oäkta barn mördat det och dömd till 20 dagars vatten och bröd och hemlig kyrkoplikt (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/310864.html?1289835018) d 12 maj 1841

Framfött ett oäkta barn Brita Cajsa och därför undergåt hemlig plikt

Bild 4

Fött ett oäkta barn och misstänkt hafva mördat det. Blivit derför dömd till 20 dagars vatten och bröd samt hemlig kyrkoplikt. Den 12/5 1841 fött ett oäkta barn

Bild 5

Bild 6

Sandin-grenen

Wed, 22 Oct 2014 00:00:00 +0200

Hejsan

Nu har jag hittat lite nya släktingar i Sandin-grenen av trädet.

För att verkligen se och få lite mer detaljinformation så bör ni naturligtvis gå in i trädet på Ancestry http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family?cfpid=6852781927&selnode=1

Egentligen är det inga större framsteg och inte heller några ”smaskiga” historier men jag tänkte att ni kanske ändå ville veta vad som händer i trädet.

Problemet i den här grenen är framförallt två.

För det första så verkar de generellt ha varit relativt fattiga (drängar, pigor, torpare och några soldater) vilket gör att de flyttar titt som tätt och inte alltid lämnar några bra spår efter sig.

För det andra så saknas det en hel del husförhörslängder i orterna det handlar om. Vissa socknar har luckor i längderna vilket kan antas bero på brand och annat elände och dessutom går längderna inte tillbaka mycket längre än till 1750-talet och då är det svårt att komma så mycket längre. I alla fall f.n. med mina (bristande) kunskaper.

Orterna det handlar om är socknarna runt Synnerby socken som ligger några mil väster om Skara, se Google Maps

Som ni kan se i trädet så har jag i alla fall kommit en bit längre tillbaka i tiden än tidigare och räknar man från de personerna längst bak i denna gren så är jag den 8:e generationen.

En liten historia om svårigheterna med släktforskning

Sedan tidigare hade vi Brita Andersdotter i trädet. Hon är min farmor farfars mor och i de husförhör jag hade med henne och hennes man Johannes Johansson stod hon som född 1806 och även i dödsnoteringen angavs hon som född 1806.

När jag åter började kika på den här grenen så försökte jag förgäves hitta henne i 1806 års födelsebok för Synnerby socken där det stod att hon var född.

Eftersom jag inte hittade henne 1806 så började jag kika på alla ”Brita” födda längre tillbaka i tiden och plötsligt fann jag ett tvillingpar Brita och Ingrid födda på ”rätt dag”, men år 1796, dvs. 10 år ”fel”.

Nu var jag ju tvungen att följa upp den här familjen och se om denna Brita möjligtvis sammanstrålar med Johannes Johansson längre fram i tiden.

Det visade sig då att orten som angavs i födelseboken inte alls fanns i Synnerby socken utan i Skallmeja socken som är en annexförsamling till Synnerby. Så man måste onekligen forska i gammal kyrkohistoria också :-)

Nåväl, letandet gick framåt men jag tappade henne som ung piga och ogift när hon flyttade till Skara stad. I inflyttningslängden brukar prästerna alltid skriva vilken by, gård, gata eller liknande som den inflyttade har flyttat till.

Men tydligen inte i Skara stad år 1825, för där stod det ”Risberg” i kolumnen ort. Eftersom jag inte hittade orten Risberg någonstans så tänkte jag ge upp men i samma veva hittade jag hennes och Johannes vigselnotering och där stod Brita som piga hos ingenjör Risberg. Det visade sig alltså att just i Skara så skrev man inte till var man flyttar in utan till vem, hmmm!

Efter ytterligare lite letande hittade jag ingenjör Risberg i Skara stadsförsamling och därmed även Brita. Och jag kunde dessutom därigenom koppla ihop Brita född 1796 med Johannes, hurra !

Märkligt att man kunde missa 10 år både i 3 husförhörslängder och i dödsnoteringen.

Makarna Brita och Johannes dog båda två i kolera 1834 med två dagars mellanrum men det visste vi ju redan.

Det var nog allt för nu.

Som vanligt gäller att ni gärna får vidarebefordra detta mail till de som ni tror är intresserade.

Nu ska jag nog gå över till Rosengrensgrenen igen….

Christina Gustafsdotter (1828-1908) - M.fl.

Sat, 10 May 2014 00:00:00 +0200

Denna gång har jag kikat lite närmare på Christina Gustafsdotter, 1828-1908 (Erik Sigfrids mamma, dvs. min morfars farmor) och hennes släkt.
De flesta personerna ovanför henne i trädet är ”nya släktingar”.
Att hon kom från Kristinehamn visste vi sen tidigare men inte så mycket mer.

Problemet denna gång är främst att de (präster) som har fyllt i husförhörslängderna i Kristinehamn och Varnum (Kristinehamns landsförsamling, norr och söder om staden Kristinehamn) under denna period verkar ha varit på fyllan större delen av tiden :-). Faktum är att så många fel på födelsenoteringar etc. som jag har funnit i denna del av trädet har jag inte funnit någon annanstans. Problemet är ju vad ska man anse vara rätt men jag har som regel att datumet i födelseboken borde vara det rätta om det misstämmer med vad som står i husförhörslängderna.

Om ni kikar in i släktträdet så har jag nu i alla fall fått till en komplett tidslinje på Christina och hon föddes alltså i Kristinehamn.
Pappa hette Gustaf Pettersson (1782-1844) och mamma Lisa Lotta Gustafsdotter (1788-1853).
Pappan benämns i början som dräng därefter blir han Järnbärare eller Järndragare (det står ibland det ena och ibland det andra).
En Järnbärare var en ”arbetare som bar järn vid en järnvåg”. Vid järnvågarna skulle förr järnet vägas och granskas före utskeppning.
Jag skulle tro att han arbetade på Kristinehamns järnvåg som nog i huvudsak vägde det som kom från Niklasdams Järnbruk som ligger väldigt nära den lilla orten Bergjsötorp där Gustaf föddes och växte upp.
Bergsjötorp och Niklasdamm ligger norr om Kristinehamns stad, ungefär här.
Här kan ni läsa lite mer om Järnbärarämbetet, notera dock att den artikeln handlar om förhållandena i Stockholm och det kan ju ha skiljt mycket mellan järnvågarna i landet, misstänker jag.

Christina hade minst 7 syskon, 5 bröder och 2 systrar. Två av bröderna dog innan Christina föddes.
De intressanta för vår del är systrarna Greta Lisa Gustafsdotter (1814-1861) och Charlotta Gustafsdotter. Charlotta är ju Gustaf Gyllenbergs (Gyllenberg & Rosengren) mamma och det visste vi sen tidigare men Greta Lisa är alltså samma person som Vinskänkens fru Margareta Elisabeth Pettersson. Det tog mig ett bra tag att inse detta för namnet skiljer sig och födelseåret som nämns i vigselboken stämmer inte heller. Längre ner finns mer om detta.
I trädet har jag döpt om henne till hennes flicknamn.
OBS! När jag kopplade ihop henne med hennes mamma och pappa dvs. samma mamma och pappa som Christina så uppstod något märkligt i trädet.
Ancestry verkar inte riktigt kunna hantera när två syskon ”har ihop det” med samma man. Tyvärr tror jag inte man kan göra mycket åt denna ”effekt” i trädet? Idéer mottages.

Gustaf Petterssons far och mor hette Petter Persson (1750-1803) och Greta Andersdotter (1750-1834). Det framgår inte riktigt vad Petter arbetade med men jag skulle tro att även han var arbetare även om det inte står uttryckligen.
I början benämns han som dräng men efter det står ingenting (?). Jag har ännu inte lyckats hitta Petters födelsenotering och därmed hans föräldrar. Detta kan ju bero på, det som tidigare nämnts, dvs. att de har skrivit årtalet helt fel även i hans fall. Det skulle i så fall kunna innebära att han inte är född 1750 som det står i alla husförhör. Han dog i alla fall 1803 och dödsorsaken anges till ”Magplåga” och det kunde i princip vara allt från magkatarr eller magsår till magcancer.
Notera även att Greta blev väldigt gammal för denna tid, 84 år. Enligt dödsboken 85år men det beror återigen på att de har skrivit fel i alla husförhörslängder där det står 1749 men enligt födelseboken så föddes hon 22/3 1750.

Gretas far och mor hette Anders Johansson (1707-1774) och Margareta Enocksdotter (1705-1786). Här kan man konstatera att Anders ibland benämns ”Jeansson” ibland ”Jansson” men oftast ”Johansson”. Även den här familjen bodde i Bergsjötorp som alltså ligger i Varnum. Även avseende hustrun Margareta finns vissa tveksamheter. Enligt husförhören är hon alltså född 1705 men enligt dödboken så står det att hon är 74 år när hon dör, det skulle i så fall innebära att hon var född 1712! Jag har ännu inte funnit några födelsenoteringar för varken Anders eller Margareta.

Anders och Margareta är i alla fall min morfars farmors farmors far resp. mor.

Utöver ovanstående finns det som sagt en hel del nya personer i trädet men ni får kika lite själva också :-) om ni är intresserade.

Mer om Greta Lisa Gustafsdotter (Margareta Elisabeth Pettersson)
Född: 26/11 1814, i Kristinehamn se födelseboken
Far: Gustaf Pettersson
Mor: Lisa Lotta Gustavsdotter

Syskon 7 st, varav en var Christina Gustafsdotter (min morfars farmor), senare benämns hon Gustafsson.

Greta Lisa gifter sig 20/5 1859 med Vinskänken Johan Alexander Emanuel Rosengren men i vigselboken anges Margareta Elisabeth Pettersson (namnet Greta Lisa är överstruket).
Notera att hon här har tagit pappans efternamn. Vidare står det i vigselboken att hon är född 26/11 1818. (Min kommentar: Hon kanske ljög om sin ålder eftersom Johan Alexander var född 1826 så var ju 8 års åldersskillnad kanske bättre än 12 år?)

I vigselboken står det vidare ”Ingen släkt i livet enligt skriftlig borgen”. Förvisso var far och mor döda 1859 men hon hade ju både bröder och systrar i livet. Men de kanske inte räknades i detta sammanhang?

I Vinskänkens testamente står det följande:
”Mig tillhörige fasta egendom No 6 efter 1810 års nummerordning i quarteret Cephalus med adress
No 3 vid Salviigränd här i staden skall tillfalla min aflidna hustrus systers Christina Gustafssons barn”

Detta anser jag vara bevis nog för att Greta Lisa Gustafsdotter, f 26/11-1814 är samma person som Margareta Elisabeth Pettersson, f 26/11-1826

Anna Elofsdotter (1811 – 1861) - M.fl

Sat, 26 Apr 2014 00:00:00 +0200

Det var ju ett tag sedan som ni fick någon rapport från släktforskningen. Senast var i december och då handlade det om Rosengrenen.

Tyvärr är berättelsen denna gång inte så fyllig för jag har haft lite för stora hopp mellan ”forskningstillfällena” och därför glömt bort vissa saker men allt går ju att hitta i trädet http://trees.ancestry.se/tree/47670671/family om ni klickar er runt.

Hur som helst denna gång har jag kikat närmare på Anna Elofsdotter (1811 – 1861) och hennes släkt. I trädbilden längst ner i detta mail återfinns hon i den bruna rutan i nedre delen av bilden.

Hon var alltså Jonas (Jon) Jonssons mamma och således min farfars farfars mor och gift med Jonas Magnusson (1810 – 1888).

Alla släktingar i trädet ovanför Anna är ”nya” poster i trädet sen sist.

I samband med detta så kikade jag även på Jonas Magnussons död (1888). Hela den här grenen kommer ju från trakterna runt Stora Kil i Värmland och så även Jonas.

Men när jag hittade dödsnoteringen i Kil så visade det sig att den hänvisade till Hedvig Eleonora i Stockholm. Även i Hedvig Eleonora hittade jag en dödsnotering och där även notering om begravning.

Där står även hans adress i Stockholm (Stureparken 11). Så kanske var han på tillfälligt besök hos någon i Stockholm. Troligtvis inte hos barnet Jon för han bodde ju kvar i Värmland hela sitt liv men kanske hos barnbarnet Fritiof som hade flyttat in i Hedvig Eleonora 2 år tidigare. Dock står Fritiofs bostadadress vid inflyttningen som Brahegatan 9 men han kan ju ha flyttat (har tydligen inte så djup koll på Fritiof ser jag när jag kikar i trädet…). Eller så kanske Jonas var på besök hos något annat barnbarn eller något av hans andra barn, han fick sammanlagt 5 döttrar och 3 söner.

Jag har sökt efter eventuell kvarvarande gravplats utan att finna något i registren för Hedvig Eleonora kyrkogård så troligtvis finns ju inte graven kvar.

Om ni följer trädet bakåt i tiden så hittar ni alltså ca 40 ”nya släktingar” och de längst bak är födda någon gång runt 1680.

I en gren finns t.ex. Lars Larsson med fru Marit Ingmarsdotter, de är båda födda runt den tiden. Lars dog 1734 och Marit 1735.

De är alltså min farfars farfars morfars farmors mor resp. far.

Ni finner även Bryngel Andersson och Kerstin Pålsdotter som även de är födda runt samma tid men där har jag dessvärre inte några dödsdatum ännu. De är i alla fall min farfars farfars morfars farfars mor resp. far.

De flesta i hela den här grenen verkar ha varit bönder och torpare (som så många andra). Jonas Magnusson (ovan) började t.ex. som dräng hos sin kommande frus pappa. Därefter verkar de ha ”tagit över” gården för det är samma ställe som även Jon och hans fru bor på senare i många år. Jag har inte hittat någon jättespännande notering om några intressanta avvikelser (vad jag kommer ihåg), så inga nya mördare eller miljonärer J

Som ni ser finns det några luckor att fylla ut i denna gren men det får bli någon annan gång. Nu skall jag fokusera på någon annan gren tror jag. Eller kanske fördjupa mig i några av de mest ”intressanta” personerna i trädet, eller, ja vi får se…

Om önskemål finns om något specifikt så hojta till.

Som vanligt så får ni gärna vidarebefordra informationen till andra intresserade om ni så önskar.

Frågor och synpunkter mottages gärna.

Johan Rosengren (1798-1840) - M.fl.

Wed, 18 Dec 2013 00:00:00 +0100

Denna gång är det inte fullt så spännande som sist och jag vet att farsan redan har ”tjuvkikat” J på många av bilderna eftersom ni får uppdateringar via Ancestry men här kommer i alla fall en liten redogörelse.

Förra gången fokuserade jag ju på Margareta Carola Ekengren (1801-1881).

Nu har jag tittat mer på hennes man, Johan Rosengren (1798-1840), skomakaren i Sala. Nedan ser ni vilka personer vi kände till sedan tidigare (bild 1) och även vilka som har tillkommit nu (bild 2).

Johan Rosengren är alltså pappa till Vinskänken.

Han var yngst bland minst 8 syskon och halvsyskon och föddes på Sandvik i Norrsunda, Rosersberg. Norrsunda Kyrka ligger ett stenkast från södra änden av Arlandastads Golfklubb. Exakt var Sandvik ligger har jag inte lyckats hitta ännu.

Pappan var Erik Rosengren (1744-1805) och han var Skogvaktare, troligtvis på Rosersbergs slott. Erik var först gift med en kvinna som hett Catharina Nildotter Åsberg. De fick tillsammans minst 5 barn men endast ett verkar ha överlevt barnaåren.

Det sista barnet dog i samband med födseln och i dödsboken står det ”Fått nöddop utan Namn”. Samma dag dog även mamman av ”håll och stygn”, vilket alltså bör ha varit Lunginflamation.

Några år därefter gifte Skogvaktaren om sig med Maja Stina Eriksdotter (1758-1813) från Björkberga, Närtuna (För Anders: Närtuna ligger mitt emellan International Golf och Lisinge GK). Maja Stina är alltså Johans mamma. Maja Stina och Erik fick tillsammans minst 2 barn till.

Pappa Erik var som ni kan se rätt så gammal (54år) när Johan föddes och tyvärr dog han när Johan endast var 7 år gammal (Eriks bouppteckning finns sedan tidigare i trädet)

Till skillnad mot föregående berättelse där det verkar ha gått bra för familjen när mannen ”försvann” så verkar det ha gått sämre här. Familjen splittras helt.
Mamman flyttar hem till födelseorten Björkeberga i Närtuna där det noteras något om Södertälje Hospital. Jag hittar henne mycket riktigt i Södertälje men då i dödsboken 1813. Jag bifogar husförhörsnoteringen ifall ni kan tyda mer exakt vad det står om Södertälje.

Eriks äldsta dottern Stina (f. 1777) gifter sig samma år som han dör. Dottern Anna Greta (f. 1792) flyttas till en annan ort. Sonen Anders (f. 1795) står det inget om. Jag har inte forskat vidare i dessa syskons vidare öden.

Om Johan står det att han flyttas till Gottröra 1806. Det finns inga in- eller utflyttningslängder etc. för denna period men efter ett en hel del letande finner jag honom som fosterson hos bonden Erik Hansson (f. 1761) på Skalhamra i Gottröra och hans fru Maja Jansdotter (f. 1757). Erik och Maja verkar inte ha haft några egna barn däremot verkar de vid den här tiden ha haft det ganska bra. De bor tillsammans med Eriks far Hans och 3 pigor och 2 drängar. När Johan är 17 år, 1815, verkar dock något ha hänt. Då flyttar Erik och frun samt Johan till Marielund i Gottröra och där benämns Erik som ”före detta bonde”. När Erik dör står det ”torpare” så det verkar ha ”gått utför” av någon anledning?

Hur som helst så flyttar Johan år 1818 från Marielund till Stockholm. Där har jag ännu inte lyckats följa honom men år 1824 hittar jag att han flyttar in i Sala och då står han som ”skomakare” vilket jag tolkar som att han jobbade som skomakargesäll i Stockholm under 6 år och därefter ”startade eget” i Sala. 1825 gifter han sig med Greta Carola Ekengren som jag skrev om sist. De fick senare 4 barn tillsammans, däribland vinskänken.

Jag har tyvärr inte lyckats hitta något mer om skogvaktare Erik Rosengrens (Johans pappa) släkt bakåt i tiden. Anledningen är att det inte verkar finnas några husförhörsböcker före 1798 i Norrsunda.

Johans mamma, Maja Stina Larsdotter, har jag dock lyckats följa lite mer.

Maja Stinas pappa hette Eric Jansson (1730-1785) och mamman hette Catharina Carlsdotter (1735-1813). Jag har hittat två stycken söner som alltså var bröder till Maja Stina. Kanske fick de fler barn men jag har inte hittat fler ännu. Det märkliga med Eric är att jag inte har hittat någon notering om yrke överhuvudtaget och då har jag ändå studerat 6 stycken huförhörsnoteringar? Familjen bodde i alla fall i Björkeberga i Närtuna vilket är den ort som Eric föddes på. Mamma Catharina kommer från Walla i Skepptuna. Det ”lustiga” med henne är att hon heter Catharina på födelsenoteringen, Caisa i en stor del av husförhören men i slutet på hennes liv benämns hon Karin. Vidare kan konstateras att hon hela tiden står som född år 1733, även i dödsnotering etc. men jag hittar födelsenoteringen år 1735. Det var väl kanske inte helt lätt på den här tiden att ha full koll….

Catharinas far hette Carl Carlsson och här har jag inte hittat så mycket information men han bör väl ha varit född i slutet av 1600-talet eller kanske i början på 1700-talet.

Johans mamma, Maja Stinas pappa Eric var äldsta barnet i en syskonskara på minst 6. Pappan hette Jan Eriksson (1698 – 1764) och inte heller här hittar jag något om yrke. Mamma hette Margta Eriksdotter (ja inte Margareta!?) hon föddes 1708 och dog 1801, obs 93 år! De bodde i Bälinge i Närtuna.

Jan och Margta är alltså min morfars farfars farmors fars far/mor

Det var nog allt för nu.

Det som är lite kul med den här delen av släkten är ju att alla har bott och verkat ganska nära våra egna hemtrakter. Kanske skulle man någon gång göra en ”släktforskarsafari” och försöka hitta orterna och gårdarna om de finns kvar och åka förbi och kika….

I trädet finns mängder med bilder för den som vill fördjupa sig. Som vanligt går det bra att vidarebefordra till eventuellt intresserade.

Hör av er om ni hittar något konstigt och/eller om ni har några frågor så försöker jag svara om jag kan….

Carola Ekengren (1801-1881) - M.fl.

Sat, 07 Dec 2013 00:00:00 +0100

Hejsan

Nu har jag återigen gått tillbaka till Rosengrens-grenen.

Denna gång har jag kollat lite mer på Margareta Carola Ekengren (1801-1881).

Hon var alltså gift med skomakaren Johan Rosengren i Sala och mor till Vinskänken och därmed min morfars farfars mor. Mer än så kände vi inte till sedan tidigare.

I bilden nedan ser ni de nya personer som är inlagda i träden och det är alltså om dessa det nu skall handla. Så håll i er nu för nu kommer sålunda den – i mina ögon – spännande (ruskiga) historien om hennes släkt J

Hela släkten både på Greta Carolas mors sida och fars sida verkar ha varit borgare. Dessutom får jag en känsla av att de var lite ”fint” folk. Det grundar jag på att de mestadels inte använder son-/dotternamn utan rena släktnamn. Detta kan ju i och för sig ha varit en lokal sed att göra så för många i Sala stad verkar namnges med släktnamn men man kan ju även utläsa vilka personer som var vittnen vid giftermål och framförallt dop. Jag har inte skrivit ner allt sådant men det har varit många ”fina” människor som har passerat förbi: rådmän, borgmästare, präster etc. som vittnen.

Greta Carola var yngsta barnet i en syskonskara på 6, tre bröder och tre systrar. Den äldsta sonen dog tidigt men i övrigt så har jag inte stött på några tidiga dödsfall i syskonskaran

Gretas pappa, Jacob Ekegren (1757-1805) var dock en lurk. I husförhören benämns han som ”Elaq” och ”Supig”, han har dessutom tidvis försvunnit från familjen så jag har mer att forska kring honom MEN det värsta var att han 1803 hade ihjäl sin egen svärfar!

I husförhöret står det ”Fått 40 par spö för våldsvärkan på sin Svärfader och sen afskickad till Warbergs fästning för lifstid" (se bifogad fil). Jag har dock inte riktigt kunnat utläsa hur han hade ihjäl sin svärfar (kniv, slag, etc.?). Svärfadern hette i alla fall Olof Fredric Zamelius och dödsnoteringen bifogas ifall ni kan utläsa något mer. Jacob dör själv 2 år efter detta ruggiga brott på Varbergs fästning som ”arrestant”, knappt 48 år gammal. Jag har inte heller där lyckats tyda dödsorsaken men man kan ju tänka sig att det inte var någon lek att sitta på livstid på den tiden. Om man läser i dödboken i Varbets slottsförsamling dit fästningen hörde så kryllar det av dödsnoteringar avseende ”arrestanter”.

Nåväl, det var det hemska om man ser det på det viset. Personligen har jag ju hela tiden velat hitta en mördare eller något annat extraordinärt och nu har jag ju äntligen ”lyckats” J

Vi fortsätter på Greta Carolas mammas sida. Hon hette Anna Elisabet Zamelius (1762 – 1822), hon gifte sig med den kommande mördaren år 1782. Han var på den tiden – innan det gick snett – Sämskmakare, http://www.ne.se/s%C3%A4mskmakare. Det fascinerande med Anna Elisabet var att hon verkar ha lyckats hålla ihop resten av familjen (de 5 barnen) efter den tragiska historien och då ska man ju tänka på att både mannen och fadern försvann, så man kan ju fråga sig hur hon lyckades? Personligen tror jag, som jag nämnt tidigare, att släkten var välbärgad och kanske har hon fått hjälp därifrån.

Anna Elisabet var ett av 7 syskon. Det tragiska är att hon hade 5 bröder och 3 av dessa dog inom ett år efter födseln, en blev bara 7 år och den äldsta brodern endast 30 år, han dog i lungsot. Så kvar i syskonskaran fanns endast hennes yngre syster Helena Catharina Zamelius (1771-?) som jag i och för sig inte har följt framåt men jag tror att hon fick uppleva vuxen ålder.

Annas far hette som nämnts Olof Fredric Zamelius (1728 – 1803). Han föds som Zamell men av någon anledning ändrar han namnet till Zamelius omkring år 1763, när han är c:a 35 år.

Olof Fredric var en betrodd karl! 1763 blir han Mästare såsom Kopparslagare och den 10 april 1797 utnämns han till Ålderman, http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85lderman. Sen slutar det som sagt tragiskt med att han blir mördad.

Olof Fredric var gift med Margareta Elisabeth Öström (1728-1805) eller Greta Lisa som hon oftast kallades. Hennes pappa hette Olof Öström (1699 – 1760) han var Byggmästare och fick enligt dödboken 3 söner och 6 döttrar. Jag har dock bara lyckats hitta 4 barn. Anledningen är att när man kommer tillbaka så här långt i tiden så skrivs inte barnens eller fruarnas namn alltid ut i husförhören och dessutom är det minst sagt svårläst. Gå gärna in på Olof i släktträdet, där finns 15 st bilder på husförhör och då kan ni förstå vad jag menar J.

Olof Öström var gift med Elisabet Arofelia (1705-1771), jag har ännu inte lyckats klura ut om Arofelia var hennes förnamn (vilket jag tror) eller om det är släktnamnet?

Olof Fredrics far hette Olof Zamell (1698-1757), han tituleras som Bergsrådman i husförhören. Han var gift med Anna Bergström (ca 1700 – ca 1749) som alltså var mor till Olof Fredric. Jag har dock inga exakta uppgifter på henne men att hon dog omkring 1749 är nog högst troligt för i maj 1750 gifter Olof Zamell om sig med den 21 år yngre (!) frun Anna Olofsdotter. Olof Zamell fick minst 5 barn, 4 med första frun och 1 med den sista frun. Troligen fick han betydligt fler men av samma anledning som nämndes avseende Olof Öström ovan så är det inte helt enkelt att ta reda på.

Olof Zamell är i alla fall min morfars farfars mormors farfar!

Nu åter till ”mördaren”. Hans pappa hette exakt samma sak som han, dvs. Jacob Ekegren (1724 – 1767) han var Karduansmakare, http://sv.wikipedia.org/wiki/Karduansmakare i Sala.

Jacob d.ä. föddes i Skänninge och gifte sig 1749 med Anna Larsdotter Snickars (1731-1810) i Sala. Tillsammans fick de 7 barn. I början fick de 3 döttrar men alla dessa dog inom några år. De sista 4 barnen var alla killar och där verkar det ha fungerat bättre för dessa överlevde barndomen.

När Jacob d.ä. dog gifte Anna om sig med en man som hette Anders Ekeberg och med honom fick hon ytterligare 2 söner. Det märkliga med Anna är att hon hela tiden står som Larsdotter eller Larsdotter Snickars men någon gång mellan 1775 och 1785 byter hon namn och hon tar inte någon av makarnas namn utan istället Rungren och detta trots att hon bor med andra maken som alltså heter Ekeberg?

Jacob Ekegrens far hette troligtvis Joel Jacobsson men här återstår lite forskning för att vara helt säker. Jag tror jag kan komma någon generation bakåt i den här grenen men det återstår att se…..

Det var nog allt för denna gång. Notera att jag inte har kollat efter bouppteckningar heller denna gång utan det får jag ta vid ett senare tillfället.

Hoppas i alla fall att jag har fått till det så att jag inte har blandat ihop något. Gå gärna in i trädet, där finns som sagt mängder med dokument etc. Om ni hittar något konstigt etc. så är det bara att hojta till liksom om ni har några frågor. Och kan ni tyda något av det jag nämnde avseende de bifogade filerna så vore det kul.

Ha d
/P